Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Frans von Schéele: Kinesisk poesi. Efter Hans Emil Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINESISK POESI.
Ett af den kinesiska diktkonstens förnämsta medel är parallelismen.
Den är af två slag. Den ena är till för ögat och hänför sig till skriftteck-
nen, och då dessa äro idetecken, hänför den sig på samma gång till tan-
ken. Det andra slaget af parallelism hänför sig till örat och gäller sålunda
språkljuden. - Ideparallelismen kan åter bestå i likhet, då den senare vers-
raden i olika uttryck upprepar den föregåendes innehåll, eller ock i kon-
trast, då t. ex. berget och dalen, dagen och natten betraktas såsom hvaran-
\ dras motsättningar.
Vår litteraturs vänner böra vara Hans Emil Larsson synnerligen
tacksamma för den värdefulla nyvinning, som han genom tolkningen och
kommenteringen af dessa kinesiska dikter skänkt oss. Äfven kulturhisto-
rikern och psykologen ha här mycket af intresse att hämtao
Man kan ej undgå att vid läsningen af dessa dikter från "solens rike"
göra den observationen, att människohjärtat är sig förvånande likt, vare sig
det klappar inom mandarinens sidendräkt eller bakom den frackklädde gentle-
mannens stärkta skjortveck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
