Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Hjärne: Norska frågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612 NORSKA FRÅGANS NUVARANDE LÄGE.
klangfärg, fast stundom ur präktiga lungor, för lyssnande och undrande
fosterlandsvänner.
Nu omsider, efter slika mogna tillrustningar och klingande ingångs-
låtar, tyckas somlige tillskyndare tro stunden kommen att insömma sagda
lösen på sin partifana, som vid lämplig väderlek skall lyftas högt i hela
fosterlandets namn. Och på samma gång ser det ut, som ville man ge-
nomdrifva en sådan för hela fosterlandet bindande tolkning af det heder-
samma valspråket, att det redan gjorda »anbudet» till Norge skall kunna
i sak ryggas, om ån skenbart endast i utförligare måtto upprepas. För-
ordrytteriet i sockenadvokatens stil eller för landtmannens beskedliga knip-
slughet hoppas man kanske rent af på politiska triumfer, som eljes allenast
pläga beskäras den öppet och beslutsamt handlande framsyntheten.
Så mycket må emellertid genast från början rent ut och villigt er-
kännas, att hvarken den »gemensamme utrikesministerns>> uppsättning,
d. v. s. utrikesministerämbetets eventuella inrymmande åt en norrman,
eller medgifvanden af den ena eller andra sorten i den kuriösa »konsulat-
frågan» förestafvas af något slags sakligt behof från svensk synpunkt.
Efter allt hvad som kan skönjas af den oinvigde, finnas inga som helst
skäl för oss svenskar att önska några genomgripande förändringar i ut-
rikesdepartementets eller konsulatväsendets organisation, ehuru måhända
vissa detaljändringar och framför allt ärendenas dugligare skötsel kunna
från olika håll påyrkas. Men att ökade norska arbetskrafter jämte skärpt
inflytande af norska myndigheter ovillkorligen skulle tarfvas för att hjälpa
fram sådana önskemål inom detta område, - det torde vara en hypo-
tes, som icke på fullt allvar kan försvaras. Alltså, finge man uteslutande
taga hänsyn till sådana intressen, som i andra svenska organisationsfrågor
komma före, då skulle nog den ifrågasatta »reformen» ej så snart, och
det med rätta, bringas på tal.
Men nu har detta ärende onekligen en, om också ej strängt unions-
rättslig, dock unionell betydelse, som ej behöfver närmare utvecklas.
Denna betydelse består förnämligast däri, att norrmännen af skäl, som
egentligen icke angå oss, mycket ifrigt efterlängta en förändring inom
dessa fä’rvaltningsgrenar. Därför har man i Sverige tills vidare kommit
öfver ens om, i största allmänhet, att bjuda dem den »gemensamme ut-
rikesministern». Någon rätt för norrmännen till detta medgifvande från
svensk sida kan den lugna betraktelsen omöjligt erkänna. Och något
vidare behof däraf för dem själfve till deras egen förkofran hafva vi äfven
svårt att upptäcka, annat än hvad som kan ligga i den mycket utropade
»likställigheten>>. Allt nog, den där »likställigheten» äro vi nu sinnade att så
till vida inrymma, och det har blifvit offentligen kungjordt å Sveriges vägnar.
Vore det nu bara fråga om att utplåna det »trälmärke», som stun-
dom så högröstadt öfverklagas, och son1 skulle närmast bestå däri, att
den norske ynglingens äregirighet ännu alltid finner sig på förhand stäckt
af stängslet omkring utrikesministervärdigheten, som ju står vidöppen för
hans svenske jämnårige, - då skulle medgifvandet sannerligen kosta oss
bra litet. För främlingar, som icke känna till eller bry sig stort om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
