Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Hjärne: Norska frågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA FRÅGANS NUVARANDE LÄGE.
sakens egentliga sammanhang, men som förnimma det hemska oväsendet
om unionens förestående sprängning för denna bagatell, kan det också
onekligen se litet besynnerligt och ogent ut, om vi missunna våra bröder
en sådan utsikt till framtida befordran. Troligen ingenstädes i Europa
äro liknande höga poster förbehållna invånarne i någon särskild landsdel
bland alla dem, som lyda under vederbörande suveräns makt. För när-
varande är en bäjrare tysk rikskansler, och ·i London sitter en skotte,
i Wien en ungrare som chefer för stormaktskabinett. Hvarför i all värl-
den skall då ej hans svenska eller svensk-norska maj:t få utnämna en
norrman till sin utrikesminister?
Äfven för oss svenskar skulle en sådan kunglig valfrihet någon gång,
under vissa förutsättningar, kunna medföra ovedersäglig nytta. Bland de
rika gåfvor, som en huld natur slösat på det norska folket, är visserligen
just ej det diplomatiska snillet i någon högre grad märkbart, medan åter
de processuella instinkterna, som utgöra raka motsatsen till nämnda an-
lag, framträda i så yppigt mått. Men undantag finnas öfver allt, och de
äro således äfven tänkbara i Norge. Hvem vet? Kanske går vid det
här laget i Bergen eller Stavanger, utefter »Skarnces-linien>> eller »inmarsch-
linien» eller en annan norsk krokväg, någon hittills ouppdagad förmåga,
som nu grämer sig öfver en i mörker höljd lefnadsbana och rufvar på
attentat mot unionen, men som kunde finna bröd och sysselsättning såsom
en skandinavisk Kalnoky eller Rosebery, för att icke säga, en ny Axel Oxen-
stjerna eller Bismarck. Vore det då klokt af oss svenskar att genom vår
trilska i förväg beröfva fäderneslandet allt hopp om en sådan mans tjänster?
Så där kan man verkligen resonnera, och det icke alldeles utan skäl.
Men det ledsamma är, att en blifvande norsk utrikesminister alltid på ett
eller annat sätt drager med sig det norska stortinget än djupare in i utri-
kespolitiken.En förändring blott och bart i vår regeringsform, så att ko-
nungen finge rätt att utnämna en norrman till ifrågavarande ämbete, skulle
knappast tillfredsställa de norska krafven eller anses vara en uppfyllelse af
det gifna löftet. Med »gemensam» utrikesminister mena norrmännen alltid
en dignitär, med hvilken den särskildt norska statsmakten i någon form
får taga befattning, och denna statsmakt är ju numera, som bekant, sam–
lad i »stortingets sal».
På denna punkt däremot stöta våra svenska intressen allvarsamt ihop
med de norska. Stortinget har, enligt vår svenska, för närvarande täm-
ligen allmänna uppfattning, ingalunda inlagt sådana eller så stora meriter
hvarken om Norges egen styrelse eller enkannerligen i diplomatiskt afse–
ende, att vi med fullt förtroende kunna skänka denna parlamentariska för–
samling, eller, rättare sagdt, dess skiftande och konstigt sammanfogade ma–
joriteter, synnerligen stort inflytande i så ömtåliga saker som våra förhållan-
den till främmande makter, utan många bekymmer och, så vidt möjligt, de
noggrannaste försiktighetsmått. Utsikten, att äfven Sveriges kronas myndig-
het och de förenade rikenas utvärtes trygghet skulle helt och hållet eller
väsentligen komma att hvila i den där »salen>>, förefaller oss allt annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
