- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
618

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Hjärne: Norska frågans nuvarande läge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORSKA FRÅGANS NUVARANDE LÄGE.
skådlig framtid). I riksdagen äro dessutom sinnena stundom så »prak-
tiska>> och förströdda af hvardagslifvets mångahanda förvärfsbestyr. Där
finnas ju vid det stora gästabudet så många serveringssysslor att passa,
så många valröster, feta tullar och andra godbitar att uppsnappa under
borden. Norska vänstern här alldeles att förtiga.
Alltså, utan vidare kannstöperier, . arbetet är i sig själft, äfven om
det tages fritt från allt onödigt biverk, synnerligen svårt och kräfver den
största omsorg. Det finns nog ett och annat stöd, hvarvid verket skulle
kunna anknytas. För det första, så länge man håller sig uteslutande
till anordningarna för ministeransvarets öfverensstämmelse med Sveriges
intressen, visar man just genom denna omvårdnad, att »anbudet» behand-
las såsom gifvet på fullt allvar. Det måste också anses i och för sig
billigt och såsom sådant af alla opartiske betraktare erkännas, att Sverige
vill hafva den nya »gemensamma» institutionen någorlunda klart och
följdriktigt organiserad. Så mycket större kraf kunna då i den vägen
ställas p.å Norge, i synnerhet som stortingets rykte för hofsamhet i nytt-
jandet af sin makt just icke är det allra bästa, äfven utom de förenade
rikenas gränser. Sådana försiktighetsmått från svensk sida måste äfven
tilltala dem, som här i Sverige hålla strängt på ministeransvarigheten
öfver hufvud. Det är kanske till och med någon grund att förmoda,
att sådana svenska meningsgrupper skulle finna sig i garantier med en
viss »konservativ» anstrykning till Sveriges trygghet under en »gemen-
sam» utrikesminister, så vida de blott kunde vara fullt försäkrade därom,
att den därvid framträdande »konservatismen» icke skulle obehörigen ut-
sträckas äfven till andra områden och missbrukas till för dem motbju-
dande partisyftens främjan *.
* Utan att på minsta vis vilja idka något slags bönhaseri till förfång eller förnärmelse
för våra grundlagsskrifvare ex professo, torde dock en kritiker, som ogärna vill förebrås för
lust att "nedrifva" utan ens min af att "uppbygga", vara så godt som tvungen att gifva hugg
på sig med åtminstone några . antydningar om en möjlig lösning, som ej här behöfver särskildt
motiveras, men kan få stå som ett litet supplement till kritiken i texten.
Alla utrikesärenden föredragas af utrikesministern i ’’unionellt" statsråd. Därvid gäl-
ler vederbörande norska statsrådsafdelning i Stockholm (och svenska i Kristiania) såsom re·
presenterande sitt lands hela statsråd, dess öfrige medlemmar dock obetaget att äfven in-
finna sig. Alla de kallade ministrame behöfva dock ej infinna sig, äfven om det ena landets
statsråd skulle helt och hållet uteblifva (detta bl. a. till oskadliggörande af norsk "minister-
strejk"). Utrikesministern är juri’dz’skt ansvarig för lika månge medlemmar af Högsta Dom·
stolen och af Höjeste Ret. De öfrige ministrarne ansvara som hittills enligt hvartdera rikets
grundlagar. Alla statsrådsprotokoll i utrikesärenden {möjligen med undantag af dem, som
statsrådets majoritet anser böra hemliga hållas) företes årligen för ett gemensamt utskott,
bestående till hälften af lika månge medlemmar, årligen valde, af hvartdera rikets represen-
tation, till •hälften’ af lika månge medlemmar från hvartdera riket (inom eller utom represen-
tationen), första gå11gen på vissa år utnämnde af konungen, sedermera på vissa år valde af
hela utskottet. Utskottet äger att bestämma, hvilka protokoll skola öfversändas till repre-
sentatiorierna, äger att, när det så pröfvar nödigt, hålla offentliga öfverläggningar, vid hvilka
utrikesministern kan uppträda, äger ock ensamt att anställa åtal emot honom eller hos konun-
gen anhålla om hans afsked. Utrikesministern får ej uppträda inför någon af representatio-
nerna, där vederbörande rikes statsråd tala å utrikesdepartementets vägnar, men endast då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free