Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Hjärne: Norska frågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA FRÅGANS NUVARANDE LÄGE.
för Finland» eller från senare skandinaviska utopier, likväl ännu ett slags
skydd, sådant det kan vara, för vår västgräns. Vi kunna icke veta, huru
det kommer att se ut invid denna gräns, om unionen får brista. Men
säkert är, att om vi för brådtom släppa denna besittning, så betyder det
en försagdhet, ägnad att uppmuntra hvem som helst till öfvergrepp emot
.. Sverige.
Emot det myckna ropet om Norges rätt att »taga saken i egen hand»
kan likväl utan vidare processande sättas, att Sverige ända från unionens
upph of och intill denna stund redan liar >
)Saken i sin hand>>. Däri består
Sveriges rätt (men ej i förlegade anspråk), och det är den bästa vi kunna
ägaj som ock fullkomligt räcker till. Om »själfständighetens ära» yrkas
endast som ett anspråk eller en makt eller, än sämre, som ett tomt yttre
skimmer, liksom när barn leka kungar med förgyllda papperskronor., så
har Sveriges krona att däremot lugnt sätta sin ägande och innehafvande
suveränitets ·ans-var. »Se till, att ingen tager din krona.»
Emellertid vore det för väl, om vi alla och för alltid sluppe höra
hojtet om att »vädja till härarnes gud », hvars dyrkan ju borde vara länge
sedan aflagd. Visserligen är det sant, att sådant rått och skrofligt skrän
ljuder vida oftare och värre ur norska strupar, men det är ej så mycket
att undra på nu för tiden. Det är bara, som Axel Oxenstjerna sade, att
»kittla oss under näsan för att fresta, om tänderna sitta lösa>>. Men här
i Sverige skäms man, när man förnimmer slikt midt i djupaste fred af en-
staka svenskar. Ty det är dumt. Och nästan än dummare är pratet, att
vi vid en sådan »vädjan» skola hafva »den gemensamme utrikesministern
skrifven på våra fanor». Slåss med Norge för att få en norrman till ut-
rikesminister? Nej, någonting ditåt kan ej bjudas Sveriges folk.
Det är alltid af vikt, och i synnerhet när det mulnar till något litet,
att iakttaga den strängaste korrekthet i allt slags offentligt beteende mot
alla grannar. Våra inre anordningar, både till vårt försvar och eljes,
äga vi sköta efter e·gen ompröfning utan något som helst ansvar inför
andre, och allt nit om sådana ting är ovedersägligen lofvärdt. Men om
predikande militärer fara kring och beskrifva sina fästningsplaner, så är
det ju att utlära konsten att »förlora Norrland», - ett ofog, som det är
en enkel och lätt skyldighet för deras föresatte att tvärt afstyra. Och
hvad tjänar det till, om vår press emellanåt plockar en gås med Tyskland
om Nordslesvig eller till och med om Elsass, eller med Ryssland för fin-
narnes skull, som det tycks gå så liten nöd på, att månge bland dem
själfve behaga hota oss?
Vi hafva fullt upp att göra ändå, om i våra båda egna, ännu förenade
och fria länder andarne få drabba hårdt tillsammans och inbördes gå tili
strids - för friden.
H. Hjcirn~.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
