Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - A. H.: Spansk nutidslitteratur. Några anteckningar. II. D. Benito Pérez Galdós
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANSK NUTIDSLITTERATUR.
Han känner henne ej, har aldrig sett henne, men anar, att det är hans
» mörkers Nela», som snart icke längre skall vara bland de lefvandes antal.
Ett visst litterärt läger i Spanien, för hvilket Perez Gald6s icke är en
grata persona, anser, att Marianela är ett bevis för Gald6s’ pessimism. Detta
påstående håller ej streck. .llfarianela är vemodig som Nordens folkvisor med
sitt slut i moll, som Spaniens cantares med sina tårar midt i yran, som natu-
ren i skymning.
Ingen spansk modern författare har åtnjutit äran att få så många af sina
arbeten öfverflyttade till svenskan som Perez Gald6s, ehuru intet af hans nyare
arbeten har haft denna förmån, ty de tre, som blifvit öfversatta, sågo dagen i
sitt hemland för sjutton eller aderton år sedan.
Af Marianela finnas till och med två öfversättningar utgifna och en tredje
har förblifvit i manuskript. Den första, af okänd öfversättare, utkom redan
1885 på Rudolf Walls förlag - har möjligen stått som följetong i Dag. Nyh.
- och är en mycket ,förkortad Marianela, knappast hälften af originalet. Den
andra, öfversatt af Augusta Hagberg, utkom 1894. Utelämningar af besvär-
ligare perioder förekomma där icke, men väl kan man anmärka, att det skulle
varit till förmån för öfversättningen, om den nogare smugit sig efter originalet.
Svenskan skulle därigenom alls icke blifvit tyngre, men mycket mera bevarats
af den poetiska doft, som -så starkt slår emot en från originalet. Nu förefaller
det, som om det hade varit förenadt med icke så ringa arbete för öfvers. att
få fram den poetiska bilden, och där detta icke lyckats, har uttrycket blifvit
matt, understundom prosaiskt i jämförelse med originalets.
La deslzeredada (styfbarn, vanlottad), I 88 r, är enligt jesuiter-kritik direkt
påverkad af den franska naturalismen - men Perez Gald6s är ingalunda na-
turalist efter franskt mönster. På sitt sätt genomträngd af de nya ideerna, är
dock Perez Gald6s fullt oberoende, imiterar ingen, skattar hvarken åt Zola
eller någon annan, om man än kan märka, att hans sympatier äro för den
engelska romanens storhetsmän.
Hufvudpersonen i La desheredada, Isidora, är en kvinna af medelklassen,
som blir offer för sin åtrå efter en samhällsställning öfver den, hon egentligen
tillhör. Den med omsorg studerade kvinnofiguren fängslar dock mindre än
den milieu, 1 hvilken hon är ställd, som är ett mästerstycke af observation.
Efter El amigo Manso, r 88 2, om hvilken tillfälle saknats att göra några
anteckningar, komma i rask följd El doctor Centeno, r883, Tormento och La
de Bringas, båda 1884, och Lo Prohibido (förbjuden frukt), 1885.
Sedan Perez Gald6s skildrat spanskt lif under århundradets början -~ La
Fontana de Oro och delvis Episodios nacionales, hvarom närmare längre fram, -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
