Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om hypnotism och suggestion.
Då för några år sedan man först började höra talas om
hypnotismen, särskildt tack vare en del franska läkares gjorda nya upptäckter,
voro visserligen de ytterst fantastiska föreställningar, som fordom förbundos
med talet om den animala magnetismen, en öfvervunnen ståndpunkt. Men
länge vidlåddes dock åsikten om hypnotismens betydelse af en rest af
fantasteri. Man betraktade det hypnotiska tillståndet såsom något mot
psykologiens och fysiologiens allmänna lagar stridande och de på dess
område gjorda upptäckterna därför såsom en inblick i en helt ny värld,
där man väntade sig de underbaraste upptäckter, ja kanske lösningen af
lifvets och dödens stora gåta.
Nu har man visserligen hunnit vänja sig vid de hypnotiska fakta,
då äfven en och annan svensk läkare börjat i ej ringa utsträckning
begagna sig af hypnosen såsom terapevtiskt medel. Men så mycket står
dock kvar ännu af det gamla föreställningssättet, att mången fortfarande
betraktar hypnotismen mera såsom en trossak, än något som kan
inrangeras inom den oomtvistliga erfarenhetsvetenskapen. Fortfarande kan man
så få höra den ene säga, att han »tror på» hypnotismen, den andre, att
han »icke tror på» den.
Egentligen är detta uttryckssätt lika orimligt, som om man talade
om att »tro på» eller »icke tro på» astronomien. Det korrekta uttrycket
lyder: »jag känner till astronomien» eller »jag är okunnig i astronomi».
På samma sätt borde man ock uttrycka sig gent emot hypnotismen.
Genom de sista årens vetenskapliga studier af hypnotismen har man
nämligen ganska fullständigt lyckats inrangera de hypnotiska företeelserna
under de allmänna psykologiska och naturvetenskapliga lagarna.
Framför allt är det Nancy-skolans båda mästare Liébault och Bernheim,
som härvid gått banbrytande i spetsen. Så ha åtskilliga tyska forskare
lämnat sina viktiga bidrag, bl. a. i den af J. Grossmann utgifna
Zeitschrift für Hypnotismus. Den ryktbare nervläkaren i Wien, professor v.
Krafft-Ebing har skänkt sin auktoritet åt den så småningom utbildade
teorien. Från psykologisk synpunkt har framför allt Wilhelm Wundt,
den moderna fysiologiska psykologiens hufvudman, genom sin kritik
bidragit att befria teorien från dess fantastiska utväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0109.html
