Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Max Hirsch: Om hypnotism och suggestion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
OM HYPNOTISM OCH SUGGESTION.
Den allmänna åsikt, som de mest kompetente sålunda småningom
arbetat sig fram till, ha vi ingenstädes sett så förträffligt framställd i
populär form, som i en broschyr, som nyligen utgifvits af specialisten för
nervsjukdomar och för hypnotisk behandling doktor Max Hirsch i Berlin
under titeln *Der Hypnotismus und seine Hetlwirkung. Ein Wort zur
Aufklärung» (Berlin, H. Brieger 1895).
Af denna på en gång enkelt lättfattliga och vetenskapligt oantastliga
framställning skola vi därför här meddela i öfversättning den del, hvari
författaren framställer den allmänna teorien om hypnotismen och
suggesttonen, — sparande till ett följande nummer af tidskriften fortsättningen,
som handlar om dessas användning i läkekonstens tjänst.
Efter några inledande ord, som det torde vara öfverflödigt att här
återgifva, börjar författaren på följande sätt sin framställning, som han
gifvit formen af ett populärt föredrag inför fingerade åhörare.
Innan jag går att behandla mitt egentliga ämne, är det nödvändigt
att erinra om, huru kraftigt det inflytande kan vara, som
föreställningar utöfva på människokroppen. Vi tänka först på blodomloppet; då
rubbningar uppstå däri, har man ofta nog att tillskrifva dessa rent
psykiska orsaker. Rädsla, ångest, förskräckelse jaga blodet från ens ansikte,
blygseln drifver dess bölja fram däri. Man finner häraf, att en
föreställning är i stånd att utöfva inverkan på blodmängden i enskilda blodkärl:
i ena fallet att tömma, i andra att fylla dem. — Vidare erinrar jag om,
att genom vissa föreställningar kunna störingar framkallas i
rörelseförmågan, d. v. s. i musklernas normala förrättning: man kan genom ett anfall
af förskräckelse blifva lam. Särskildt är det körtlarne, som röna inverkan
af föreställningarna. Sålunda är det ju välbekant, hurusom t. ex.
tårkört-larne ofta kunna genom föreställningar, de må nu vara utaf smärtsam eller
glad natur, försättas i en i hög grad ökad verksamhet. — Än vidare erinrar
jag om det kända sakförhållandet, att om vi sitta till bords i ett trefligt
sällskap eller vid vårt bord se kärkomne gäster, vi merendels hafva vida
bättre matlust, än om vi sitta ensamme vid vår måltid. Detta har sin
grund däri, att matsmältningskörtlarne komma i lifligare verksamhet till
följd af de uppfriskande föreställningarna, hvarigenom å ena sidan
matlusten lifvas, å andra sidan matsmältningen försiggår bättre än vanligt.
Förutom de körtlar, som stå till matsmältningens tjänst, hafva
spottkört-larne ofta yttre intryck att tacka för en ökad utveckling af sin
verksamhet. Det är ej utan skäl man säger, att det kan vattnas en i munnen, då
man hör någon annan omtala en läcker måltid. — Till sist vill jag ock
erinra därom, att vissa andra själsfunktioner, synnerligast sinnesrörelser eller
affekter, utöfva ett det mest envisa inflytande på vår muskulatur och i
synnerhet ansiktsmusklerna. Vi veta, att man ofta nog af ansiktsuttrycket,
m. a. o. af vissa ansiktsmusklers sammandragning, kan sluta till en per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
