Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Max Hirsch: Om hypnotism och suggestion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4 OM HYPNOTISM OCH SUGGESTION.
sons själsstämning i olika ögonblick. Om dylika föranledande orsaker,
såsom t. ex. häftiga sinnesrörelser, svåra bekymmer, ofta återkomma, så
får ansiktet för längre tid ett förändradt karakteristiskt utseende, hvarför
man ock med fullt fog kan kalla ansiktet själens spegel.
För den sorts inflytanden, jag nu omnämnt, af psykiska orsaker äro
alla våra organer utsatta. Det skulle emellertid föra för långt in på det
speciellt medicinska området, om jag skulle gå djupare in härpå. Det
sagda, som är hämtadt ur den hvardagliga erfarenheten, torde vara
tillräckligt för att bilda sig ett omdöme om den starka växelverkan, som
äger rum mellan själ och kropp.
Den moderna medicinska skola, som jag helt kort skulle vilja kalla
den psykologiska, har tagit just dessa erfarenhetsrön till utgångspunkt.
Hon har sagt till sig själf: om det är möjligt, att sådana föreställningar
för enskilda olika tillfällen mäkta framkalla dylika förändringar inom värt
kroppssystem, så är det ock troligt, att föreställningar, dem vi valt med
varsamhet samt med ett visst mål i sikte, och dem vi sedan bibringa en
person, skola hafva till följd ett mäktigt inflytande på samma persons hela
organism. Denna tankegång har till fullo bekräftats.
Troligen hafva vi litet hvar hört talas om eller måhända till och med
med egna ögon sett, huru det förhåller sig med en sjuk, då läkaren
inträder i sjukrummet, eller då den sjuke hör, att doktorns vagn håller
utanför porten: patienten tycker genast, att han mår bättre och försättes
i förhoppningsfull sinnesstämning. En person, som, plågad af den
rysligaste tandvärk, stannat utanför tandläkarens dörr, blir plötsligt kvitt sina
plågor. Detta är något, som vi dagligen kunna iakttaga, och som finner
sin förklaring däri, att den i dessa fall hos patienten uppdykande
föreställningen: »nu skall jag snart få hjälp» fördelaktigt återverkar på
kroppens befinnande. Af ännu fördelaktigare verkan är det inflytande, som
en läkare, till hvilken en patient med fullt förtroende sluter sig, direkt
utöfvar på patienten. Kan läkaren, sedan han verkställt sin undersökning,
meddela patienten, att det bara är fråga om en obetydlig åkomma, som
snart skall gå öfver, så har merendels en dylik lugnande underrättelse det
goda med sig, att patienten strax känner sig bättre. Ja, det bänder till
och med, och det ej så sällan, att — särskildt i fråga om nervösa
lidanden — det onda börjar försvinna omedelbart efter det den sjuke hört ett
dylikt utlåtande af läkaren. Allt detta vet man af gammalt. Läkarne
hafva länge haft klart för sig, af hvilken vikt deras utslag äro för
patienternas så kropps- som själsbefinnande. Men någon egentlig metod, fotad
på dessa grunder, har ej förr än under de senaste åren blifvit framställd.
Denna metod är det psykiska behandlingssättet (psykoterapi)
eller suggestionsterapien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
