- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
250

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Bokanmälningar och litterära notiser - Le livre egyptien mai red ren-a (J. Lieblein)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bokanmälningar och litterära notiser.

Lieblein, J., Le livré egyptitn ntàl red ren-ä "Que mon nom flettrissepublic et traduit.

Leipzig, Heinrichs, 1895.

Litet hvar har sig nog bekant, huru som egypterna varit ett mycket
skrif-lystet folk och i denna egenskap odlat litteraturens falt, såsom kanske ingen
annan bland forntidens nationer. Mindre kändt torde däremot vara, att så godt
som hela den fornegyptiska litteraturen tillhör religionens och grafkultens
område, att man sålunda endast i ringa mån uppdagat spår af en profanlitteratur
— så vidt fynd och gräfningar hittills gifvit vid handen. Denna
profanlitteratur har för öfrigt, äfven den, i många fall en religiös anstrykning eller
innehåller religiösa motiv. Belysande för sistnämnda förhållande synes mig ett
uttalande af en framstående fackman, som jag anhåller få åberopa. Han —
det är den engelske egyptologen Le Page Renouf — säger: »Om vi önska
slippa ämnet religion vid studiet af egyptisk litteratur, måste vi begränsa oss
till matematiska texter. Det finnes i British Museum en papyrus, behandlande
olika slags matematiska problem, och jag tillstår, att jag vid dess
genomgående förvånades öfver att finna den hafva ett sä rent världsligt innehåll, som
den i själfva verket äger.» Dock icke ens matematiken går fri från
religionens inblandning, ty såsom den engelske författaren strax efter tillägger: »Först
i själfva slutet af papyren möta vi omnämnande af böner för vackert väder
och en god Nil».

Egypternas religiösa litteratur är sålunda utomordentligt rik. Gäller detta
förnämligast frän volymens synpunkt, sä far likväl icke glömmas, att äfven
själfva innehållet erbjuder en rätt stor omväxling, hvilket naturligen icke
utesluter, att ofantligt mänga texter blott äro mer eller mindre fullständiga
upprepningar af för forskaren redan bekanta. Sä är exempelvis händelsen med
de papyrer eller andra urkunder, som innehålla större eller mindre delar af
den s. k. Dödsboken. Denna Dödsbok, som i viss mening kunde kallas
egypternas bibel, har sålunda icke blott i oändlighet kopierats, men den har dels
kommenterats, .hvarvid kommentaren vid senare afskrifter inskjutits i den
ursprungliga texten och sålunda gifvit denna en i viss mån förändrad prägel,
dels har den excerperats. Vid excerperingen har man ur texten sammanfört
sådana ställen och delar, som kunde anses mer verksamma i det ena eller
andra afseendet, och dä man tillika fullständigade dessa utdrag medelst
till-lägg och inskjutningar från andra religiösa texter eller af egen fatabur, så inses
lätt, att härmed nya religionsurkunder och religiösa texter skapades och snart
sagdt i oändlighet kunde skapas.

Det är en urkund af nu angifna slag. som möter oss i prof. Liebleins
ofvan anförda skrift, en urkund, hvilken sålunda jämte en rad utplockningar
ur Dödsbocken innehåller enstaka utdrag ur andra religiösa monument saml
af den egyptiska författaren gjorda tillsatser, hvilket allt tillhopa sammanfogats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 18:48:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free