Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Robinson: Religionsmötet i Chicago - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 8O- RELIGIONSMÖTET I CHICAGO.
I kulturlager under oss finnas fossila spår efter samma steg, som dem vi
här uppe i dagen just nu hålla på att uttaga. Och detta slags förluster
ske tidtals så fullständigt, att mänskligheten skall finna sig framdeles
nödgad att — mödosammare kanske och under större lidanden än i unga
dagar — söka samma sanning om igen.
Men, äfven utan förbiseende af de mänga rättmätiga konservativa
betänkligheter, dem slika rön väl må vara ägnade att hållas vid lif, skall
en nykter kritiker snart upptäcka, hur nästan försvinnande få
anledningarna till ifrågavarande bekymmer voro just vid religionsförhandlingarna
under Kolumbus-utställningen. Han skall efter någon tids granskning finna,
att så väl det tvååriga planläggnings- eller inledningsarbetet som dettas
ändtliga förverkligande, de sjutton långa dagarnas sammanträden,
organiserats och skötts — man kan gärna säga mönstergillt.
Ledaren i kommittéen (the chairman) var en af staden Chicagos
predikanter, presbyterianske prästmannen John Henry Barrows. Öfriga
ledamöter, förutom kommittéens vältalige och utsökt taktfulle president, juristen
Charles Caroli Bonney, voro: en romersk-katolsk ärkebiskop, en biskop af
protestantiska episkopalkyrkan, en kväkare, en rabbin, en swedenborgisk
församlingslärare och tio andra prästmän, en från hvardera af
nedanstående kyrkor: de tyska metodisternas, de nordvästra metodisternas, den
svensk-lutherska, den norsk-lutherska, den reformerade episkopala, den
unitariska, centralkyrkan, congregationalkyrkan, baptistkyrkan och
universalis tkyrkan.
En kvinnlig kommitté arbetade dessutom i samma anda och med lika
varsamt nit som den manliga.
Redan genom formuleringen af den kring världen utsända kallelsen
till parlamentet var det mesta af farorna skäligen förebyggdt. Men de
förebyggdes än mer i rätta och sista ögonblicket under själfva
sammankomsterna, för hvarje gång med beundransvärd takt och åt båda hållen,
det universalistiska ej mindre än det partikularistiska.
I programmet funnos framför annat betonade inbjudningens två stora
förutsättningar: tillvaron af
a) en mer eller mindre klart anad, en dels skymd, dels
genomski-nande monoteistisk bakgrund för alla våra mytologiska, symboliska,
sakramentala och i annat hänseende bildliga religionsuttryck; samt i oskiljaktig
förening därmed,
b) en hos alla religiösa människor mer eller mindre medveten
ömsesidig längtan efter broderlighetens universella erkännande och utöfning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
