Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Robinson: Religionsmötet i Chicago - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIONSMÖTET I CHICAGO. 273
att kristendomen är religionen — och ingalunda kan uppträda under
något slags sken af jämnlikhet samman med andra;
att i inbjudningsskrifvelsen romerska kyrkan kallats den "katolska",
ett namn, hvarpå engelska (episkopal-)kyrkan ägde rättmätiga anspråk;
samt
att de väsentligen afgörande vittnesbörden om kristendomens
sanning äro för heliga att företes å en allrrtänneligt diskuterande konferens.
Dessa prohibitiva skäl tyckas ha låtit hest och främmande i öronen
på det stora, mångsidigt religiösa parlamentet. Och man kan utan fara
för missuppfattning tillägga, att sagda totalintryck gäller ej blott religiösa
medarbetare af sådan riktning, för hvilken de många spridda och olika
sanningskornen i hittills sinsemellan afstängda religionssträfvanden äro de
framför annat upptäckts- och efterforskansvärda, således de sökandes, de
jämförandes, de teoretiskt studerandes och samordnandes riktning. Nej,
många — visserligen nya, men glädjande tecken från helt annat område
visa, att det sagda lika afgjordt gäller religiösa medarbetare af denna
andra, enkom s. k. "praktiska" riktning, för hvilken utom all fråga den egna
religionen är den lifs- och sanningsrikaste, men som just därföre ifrigt
yrkar på ohämmad samfärdsel med de öfriga, i glad tillförsikt till den
starkare religionens själfnödvändiga eröfringsmakt; således de
missione-randes riktning. Bägge riktningarna gåfvo, hvar från sitt håll, åt
världsreligionskonferensen i Chicago en — med blott få och tillfälliga undantag
- vidhjärtad, en djupt och allvarligt förhoppningsfull stämning. Och i
båda hänseendena täflade med hvarandra lika omisskännligt orientaler och
västerländingar.
Hvad den vetenskapligt samordnande riktningen vidkommer, så
häpnade man i början öfver att finna den samma märkbart rikare
representerad af österländingar än af ombud för Europas och Amerikas samhällen.
En amerikansk präst hade alla anledningar i sitt tal om den uppenbarelse,
Gud gifvit i och med själfva de förnuftiga varelsernas natur, "där vi träffa
pà mycket, som hör samman med Guds egen moraliska karakter", att helt
ärligt tillägga: "Och vi finna, att dessa vänner, som kommit till oss från
Kina, Indien och de oceaniska öarne, hafva studerat just denna
uppenbarelse af Gud, i vår natur. Och jag är böjd att tro, att med sin energiska
häg de hunnit djupare i detta studium än vi; emedan vi tagit den
uppenbarelse i ord vi fått, och merendels låtit den vara för oss nog. De hafva
icke den; och därföre hafva de mera grundligt genomforskat den andra
sidan af gudomlig uppenbarelse."
Svensk Tidskrift 189j. J. 18
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
