Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Robert Mörner: Ett och annat från Norge. Reseminnen. I–III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett och annat från norge. 3j3
vi se det härliga skådespelet af den nedgående solen, som just sjönk bakom
den pittoreska bergskedja, som kallas de sy v söstre och ligger på en ö
utanför Vefsenfjorden. Efter en rätt besvärlig vandring i mörkret nedför
fjällsluttningen återkommo vi till Fokstad och inträffade åter i Vefsens prästgård
samma natt.
Om en af svårigheterna vid fjällturer hade jag nu fatt ett klart begrepp,
svårigheten nämligen att hålla sina fötter torra. Så länge som vegetation ännu
finnes, kunna fjällsluttningarne förliknas vid en af fuktiga tvättsvampar
sammansatt matta. Den eviga snön däruppe smälter naturligtvis i sina nedre kanter
och kommer ständigt nya massor af vatten att sippra utefter branterna,
genom-dränkande jordlagren nedanför. Hundradetals bäckar störta sig ned för fjället.
I>e mindre af dem öka och minska sitt vatten allt efter styrkan af solskenet,
si att flere på natten uttorka för att ett par timmar efter soluppgången åter
fortsätta med sin verksamhet. Hvarhelst afsatser finnas inom
växtlighetsregionen uppstå kärr och myrar, hvilka ofta måste öfvervadas. Bästa fotbeklädnaden
ü nog antingen höga snörkängor af smorläder, försedda med fasta och
vattentäta plösar, eller ock lappska kängskor, sådana som allmänt begagnas i norra
Sverige och Norge, och som kunna köpas i Stockholm. De böra förses med
en mycket tunn sula samt fyllas med finaste starrhö, som särskildt beredts
genom kamning. Dessa skodon liksom suga sig fast på en bergssluttning och
äro därför ofta bra vid farliga passager, men de medföra i vått gräs lätt halka;
sedan de blifvit våta, måste de fyllas med nytt, torrt hö, hvarjämte tillses, att
de ej deformeras när de skola torka, emedan man sedan knappast genom slag
n:ed en yxa kan åter fä dem i den rätta formen.
Ett af de vackraste fjällen i denna trakt är Lock t i nd, omkring 1,300
meter högt och beläget på omkring 4 mils afstånd från Mosjöen. En karriol
förde en vacker dag mig och min unge färdkamrat till foten af detta berg,
hvarest vi togo in i gården Angermo. Sängarne bäddades liksom öfverallt på
landsbygden med renhudar som underlag och fårskinsfallar som täcken. De
senare äro alltid, åtminstone de, som framtagas för gäster, mycket rena, snygga
orh skinande hvita, försedda på skinnsidan antingen med målningar i växlande
mönster eller också med utmärkt vackra konstväfnader, fastsydda på skinnet.
Vid Angermo bestods oss madrass, men det vanliga är att under renhudarne
-nna halm. Första gångerna tycker man, att man blifvit placerad i ett
ångskåp. men, när man vant sig vid dessa bäddar, är det med en obeskriflig
känsla af välbehag, som man efter en mödosam fjällvandring kryper ned i en
sådan, medan man allt fortfarande inandas den genom fönstret inströmmande
friska fjäll-luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
