Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Robert Mörner: Ett och annat från Norge. Reseminnen. IV–VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__ETT OCH ANNAT FRÅN NORGE. ’ 369
vid Altenljord rest direkt dit från Amerika för att där få motiv och var nu
stadd på återresa. »Thelma» har jag hört bedömas mycket olika i Sverige.
Under det flere framhålla den idealistiska och fint poetiska stämning, som
genomandas detta arbete, klandra andra åter de ögonskenliga onaturligheter,
hvartill författarinnan gjort sig skyldig. Särskildt plägar man anmärka, dels att
naturen vid Altenfjord, så högt mot norden, omöjligen kan vara så sydländsk,
som författarinnan skildrat den, dels att ingen människa i våra dagar kan,
såsom bonden Olaf Gyldmar, vara Odinsdyrkare. Hvad det första beträffar,
sà förklarade den amerikanske artisten, att Corellis natur beskrifningar, om än
ganska öfverdrifna, dock icke kunde kallas osanna; och af flere personer har
jag hört, att Altenfjords stränder utmärka sig för en vegetation, hvars prakt
och rikedom vida öfverträffar sydligare trakters. »Vid Altenfjord finnes icke
något, som påminner om den höga breddgraden,» skrifver Yngvar Nielsen i sin
resehandbok. På tillfrågan, om det verkligen fanns vilda rosor vid Altenfjord,
svarade mig en, som besökt tfakten: »Jag har icke sett några rosor därstädes,
men skulle icke bli förvånad, om jag påträffade sådana. Denna ängd utgör i
hvarje fall en oas i öknen.» Att Odinsdyrkan endast kvarlefver i Marie
Corellis fantasi, torde man väl få taga för gifvet, men å andra sidan har jag hört
berättas, att på vissa ställen i Norge hedniska bruk kvarlefvat ända in i detta
århundrade, och att Kristiania etnografiska samling äger åtminstone en
afgudabild, som för några få decennier sedan påträffades i en aflägsen fjälldal, där
den ännu vid denna tid dyrkades af invånarne. Den af författarinnan såsom
Odinsdyrkare skildrade Olaf Gyldmar har nog, hvad karakteren i öfrigt
beträffar, haft sin motsvarighet i verkligheten, och jag har t. o. m. hört
uppgifvas en viss vid Altenfjord bosatt person, som väl kunnat tjäna författarinnan
till förebild. En annan oegentlighet är, att en engelsk präst uppträder såsom
under ett års tid vikarierande i en norsk församling, hvilket aldrig har kunnat
förekomma i verkligheten, men däremot är det möjligt, att en engelsk präst
bott i denna trakt, enär däruppe funnits en engelsk koloni, som sysselsatt sig
med skogsafverkning och som, enligt hvad en norsk präst meddelat mig,
sannolikt hade sin egen själasörjare.
Vid Sannäsöen lämnade jag »Jonas Lie» och tog in i platsens lilla
trefliga, billiga och med hygglig uppassning försedda hotell. Då det var min
afsikt att följande dag bestiga De syv söstre, och då jag hörde, att en herre,
som jag träffade på hotellet, just nedkommit från bestigningen af samma berg,
slog jag mig i samspråk med honom och fann, att det var en norsk
generalstabsofficer. Vi sutto tillsamman ett par timmar och språkade dels om poli-
Svtnsh Tidskrift 189J. 6. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
