Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Bokanmälningar och litterära notiser - Carmina selecta (C. E. A. Söderström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokanmälningar och litterära notiser.
C. £. A. Söderström: Carmina selecta. Två band. Nyköping 1895.
En i många afseenden ovanlig publikation. — Den lifsbild, som i
inledningen lämnas af den anspråkslöse författaren, är med vinnande pietet skrifven
af hans gamle vän, prosten Karlson i Nyköping. Det är en idyll ur
verkligheten — en saga, som är sanning — denna skildring af den fattige
komministern i Säter, som i sitt låga tjäll snidade de konstrika verserna på det gamla
romarspråket — länge förbisedd och okänd för andra än sina personliga
vänner och slutligen hedrad af konungar och vetenskapsmän, samt nu först efter
sin död vinnande författarenamn inför offentligheten. Vi kunna ej här
återgifva denna i all sin enkelhet så intressanta lefnadsteckning, men den, som
intresserar sig för studiet af mänskliga karakterer, bör ej underlåta att göra
bekantskap med denna undantagsmänniska i ångans och elektricitetens tidehvarf.
För oss ligger bokens hufvudintresse i denna lefnadsteckning och de
ytterligare inblickar i Söderströms själslif, som hans dikter lämna.
Bland dessa äro de svenska ej af någon större objektiv betydelse —
möjligen med undantag af Öfversättningen till den gamla latinska, skämtande
lefnadsbeskrifningen Öfver magister Anders Holmdalius. Han visar i denna
öfversättning samma rent af underbara versifikatoriska virtuositet, som i de
latinska öfversättningarne af svenska skaldeverk, hvilka utgöra förf:s styrka.
Söderström var, om ock icke någon skald af rang, så en rimkonstnär som få, och
därjämte onekligen en verkligt poetisk natur, ehuru utan större originalitet. Hans
egna latinska dikter höja sig — enligt kompetente bedömares mening — föga
öfver medelmåttan.
Men hans Öfversättningar af Runebergs »Hanna» samt en del mindre
dikter af Malmström, Stagnelius m. fl. och framför allt en stor del af den
svenska psalmboken måste i många fall betecknas såsom ovanligt goda.
För att gifva en föreställning om det sätt, hvarpå han visste öfvervinna
alla rimmets svårigheter och dock i den latinska formen fa in det väsentliga
af originalets anda, meddela vi här första strofen af hans latinisering af en
bland våra vackraste, men ock mest svåröfversättliga psalmer:
Sv.
Var hälsad sköna morgonstund,
Som af profetens helga mund
År oss bebådad vörden!
Du stora dag, du sälla dag,
På hvilken himlens välbehag
Ännu besöker jorden!
Unga
Sjunga
Med de gamla;
Sig församla
Jordens böner
Kring den störste af dess söner.
Lat.
Matuta, salve, r.obilis!
In sanctis vaticiniis
Prædicta nobis hora!
Tu magna lux, tu festa lux,
Terricolis benigna dux,
Cælestis aurora!
Lætus
Cætus
Jiiniorum,
Seniorum,
Laudat prius
Orbis principem totius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
