Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Bokanmälningar och litterära notiser - Carmina selecta (C. E. A. Söderström) - Om proportionell representation (Valfrid Vasenius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 bokanmälningar och litterära notiser.
Skulle det icke finnas någon mecenat, som kunde vara hågad att
utgifva separat en upplaga af Söderströms ypperliga latiniseringar af "Wallins
psalmer? Det vore otvifvelaktigt en vacker uppgift att på det sättet inför den
latinkunniga, men med svenskan obekanta världspubliken presentera
»Davidsharpan i Norden»!
Den nu föreliggande, elegant utstyrda publikationens värde förhöjes af
en intressant historik öfver den latinska diktningen i Sverige, författad af lektor
J. Bergman,b hvilken ock underkastat Söderströms latinska verser en formell
redaktion. Åtskilliga tryckfel hafva dock blifvit anmärkta och torde böra i
ett bihang rättas i den tredje del, som utgifvaren förbereder.
♦
Valfrid Vasenius: Om proportionell representation. — Helsingfors, Otava, 1895.
Ett litet specialarbete, som förtjänstfullt diskuterar den svårlösta frågan
om en valmetod, som på bästa möjliga sätt inom den moderna
parlamentarismens form värnar om på en gång individens själfständighet (minoritetens
rätt) och pluralitetens makt. Den metod förf. förordar är »de fria
valkretsarnes system», enligt hvilken ett bestämdt antal valmän äga rätt att
sammansluta sig till en valkorporation och fritt själf välja sitt valsystem; under det
att de, som ej så vilja eller kunna sammansluta sig i en bestämd grupp, aga
att hvar för sig afgifva sina röster och få dem sammanräknade med alla
andras, som ock stå utanför de organiserade grupperna.
Denna metod är tydligen en radikal tillämpning af den allmänna
valrättens princip. Konsekvent bör denna leda till någon form af denna art,
då man vill fullständigt lämna de gamla stånds- eller kommuns-indelningarnes
grundsats. Men om verkligen statslifvets jämna gång främjas af en sådan
ordning, det är svårt att teoretiskt afgöra — för att icke säga omöjligt. Man
kunde vilja kalla detta system för oorganiskt, då det lösrycker
valkorporationerna från alla förut gifna organisationer af samhällslifvet. Men dels kan
man ju tänka sig, att under det moderna lifvets fortgående specialisering,
äfven det politiska lifvet på detta sätt kan kristallisera sig till en relativt
själfständig organisation; dels lär det väl vara otvifvelaktigt, att i den mån, som
stånds-, klass- eller orts-intressena fortfarande inom folket äga lifaktighet, de
ock skulle taga ut sin rätt genom att trycka sin prägel på de nya
korporationerna.
Förf:s framställning torde därför vara värd att tänka på — äfven om
det måste förblifva ett långt ste;g från de teoretiska hypoteserna till de
praktiskt politiska experimenten, och allmänna principer i statslifvet endast kunna
med fördel införas gradvis och där, hvarest deras tillämpning finner stöd i
föregående historisk utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
