Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFVES DET EN MORAL UTAN RELIGION? 428
praktiska lifvets frågor, framträder genast med all makt icke blott olikheten,
utan den uppenbara motsägelsen mellan de filosofiska grundsatserna och hvad
vi anse som moral.
Den för ej länge sedan så ryktbar vordne olycklige Nietzsche måste vi
särskildt värdera såsom den där bevisat denna motsägelse. Det är omöjligt
att vederlägga honom, då han säger, att alla sederegler, sedda från den
bestående, icke-kristna filosofiens ståndpunkt, ingenting annat äro än lögn och
hyckleri samt att det vore vida fördelaktigare, angenämare och förnuftigare för
människan att grunda ett samhälle af öfvermänniskor och vara en bland dem
än att tillhöra den alldagliga hop, som tjänar de rikt utrustade till fotapall.
Inga filosofiska konstruktioner med den hedniska religiösa världsåskådningen till
utgångspunkt kunna för människan ådagalägga, att det är fördelaktigare för
henne och förnuftigare att lefva ej för egen önskansvärd, begriplig och möjlig
välgång eller för sin familjs och sitt samhälles välgång, utan för att åt
främlingar vinna fördelar, som hvarken te sig såsom önskansvärda, begripliga eller
möjliga att med svaga mänskliga medel ernå.
Den filosofi, som är grundad på den lifsåskådning, hvilken har till
ögonmärke människans bästa, skall aldrig kunna bevisa för en förnuftig människa,
som vet, att hon kan dö i hvilket ögonblick som helst, att det är godt och
väl behöfligt att afsäga sig det önskansvärda, begripliga och otvifvelaktiga
goda — ej ens om hon därmed skulle tillgodose andras bästa, ty lion kan
aldrig veta, hvilka följderna kunna blifva af hennes uppoffring.
Att bevisa detta från hednisk-filosofisk ståndpunkt är omöjligt. För att
visa, att alla människor äro lika, att det är bättre att ägna sitt lif åt andras
tjänst än att tvinga andra att tjäna en själf och därvid trampa dem under
fötterna, måste man på ett annat sätt bestämma sitt förhållande till världen: man
måste inse, att människans ställning är sådan, att hon ingenting annat har att
göra, ty lifvets betydelse ligger i fullgörandet af dens vilja, som sändt
människan i världen; men denna vilja är den, att människan skall ägna sitt lif åt
tjänandet af andra. Och en sådan förändring af människans förhållande till
världen åstadkommer endast religionen.
På samma sätt förhåller det sig med försöken att försona den kristna
moralen med den hedniska vetenskapens viktigaste lärosatser. Det låter sig ej
göra att medels sofismer eller på filosofiska smygvägar förinta den enkla och
klara satsen, att evolutionslagen, hvilken utgör grundvalen för hela vår tids
vetenskap, är fotad på den allmänna, eviga och oföränderliga lagen om
kampen för tillvaron och den starkares (the fittest) seger öfver den svagare, samt
att därför hvarje människa för att ernå sitt eller sitt samhälles väl måste vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
