Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Efter H. Tambs Lyche: En amerikansk bildningsrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
EN AMERIKANSK BILDNINGSRÖRELSE.
hela. Allt gäller människans fullkomligaste utveckling — alla människors, i
tron på hvarje människas oändliga värde.
Så långt herr Tambs Lyches artikel. I ett senare häfte af sin tidskrift
har han meddelat ytterligare upplysningar om denna Chautauqua-rörelse,
särskildt om dess vinterkurser. Han nämner därvid bl. a. att till och med Japan
»naturligtvis* har sin Chautauqua-rörelse och tillägger inom parentes: *en
vak-ker dag hinkcr v el vi ogsaa saa smaat efter Japan og Kina*.
Denna sorgmodiga ton för framtidsförhoppningen skulle dess bättre ej
vara på sin plats, om satsen skrifvits af en svensk. Ty här i Sverige hafva
vi redan nu motsvarighet till Chautauqua-rörelsen — ehuru i andra nationella
former — och det med en lifskraft, som måste ingifva både hopp och stolthet.
Våra folkhögskolor, arbetareinstitut och nu senast universitetens
sommarkurser äro fullgoda insatser i den ifrågavarande rörelsen. En direkt
motsvarighet särskildt till de provisoriska, landtliga sommaruniversiteten i Amerika lär
man knappast kunna tänka sig hos oss. Våra förhållanden äro därtill för smà,
både hvad åhörareantal och lärarekrafter angår — oafsedt den skillnad, som
redan följer af klimatet.
Hos oss är det nog naturligast att ha »sommarkurserna» i de ordinarie
universitetsstäderna, där institutioner, samlingar, bibliotek och föreläsningssalar
redan finnas och bostäder lätt kunna erhållas — samt då och då vid en eller
annan folkhögskola, såsom redan skett vid Hvilan och i Grebbestad.
Man är påtagligen hos oss redan inne på rätta vägar inom denna rörelse,
det gäller blott att på dem gå vidare. Folkhögskolornas antal behöfver ökas,
särskildt i Norrland. Arbetareinstituten kunna få mycket gagn af det förslag,
som vid skolmötet i Stockholm framställdes af professor Harald Hjärne och
som gick ut på att i universitetsstäderna bilda kommittéer, sorn kunna erbjuda
dessa institut och likartade föreläsningsföreningar i de skilda landsortsstäderna
förslag på föreläsare och föreläsningskurser. Och universitetens sommarkurser
hafva redan vunnit en anslutning, som nogsamt visar, att de motsvara ett
verkligt behof. Det är visst icke blott folkskolornas lärarekår, som begagnat sig af
universitetens inbjudningar till dessa fria bildningskurser. Bland deltagarne i
de senast hållna sommarkurserna i Upsala funnos visserligen 271 lärare och
lärarinnor från folkskolorna, men hela antalet katalogiserade deltagare uppgiok
till 467. Förutom af lärare och lärarinnor vid olika läroanstalter samt
studerande bevistades dessa sommarkurser af två folkskoleinspektörer, två präster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
