Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Efter H. Tambs Lyche: En amerikansk bildningsrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447 EN AMERIKANSK BILDNINGSRÖRELSE.
Det var omedelbarheten, äktheten, absolutheten i det hela, som grep en
mest. Här fanns ej en enda tviflare, ej en som smålog, ej en som stod
utanför. *Alla voro med och helt med. Och det var ingen blind känsla. De voro
praktiske yankees allesamman. »Flaggan» var för dem det" land, de höllo af
»som en son sin moder», som gjorde deras lif till en välsignelse, som de utan
prat och ordsvammel till gengäld ville lefva och dö för, — och ve den, som
lyfter hand emot det! — Så kändes det. Detta uppträde gick, trots ens
medfödda nordiska köld, som en varm skälfning igenom en.
Det surrar kring en af namn och uppgifter: Browning, Carlyle, Goethe,
Ibsen, den sociala frågan, Henry George, Kant, Platon, Wagner, evolution,
Huxley. Här får man t. ex. höra den sociala frågan och de olika förslagen
till dess lösning utredda från olika ståndpunkter af verkliga fackmän. På ett
ställe behandlas moraliska frågor, på ett annat hälles föredrag om bibeln och
dess tolkning. Det händer, att man där möter världsberyktade män, tyskar,
engelsmän eller amerikaner. Man är ej så nationell, att man ej gärna tager
en sanning från Tyskland eller begagnar en fransmans håfvor för att rikta
landet. På ett annat ställe studeras botanik flere timmar om dagen under ledning
af en skicklig professor. Ingen följer med i allt. En hvar väljer det han har
lust för eller känner brist på. Men det läses och studeras med flit och ifver
under de timmar, som därtill ägnas.
Till middagen i den färgbrokiga, luftiga, sorlande matsalen har man
naturligtvis taffelmusik. Efter middagen drifver man omkring i skogen eller
nedåt sjön; ingen faller på den tanken att »sofva middag» — därtill är lifvet
för rikt och för kort. Det kunna grönländarne göra, som föga annat hafva
att beställa.
Om söndagarne hållas gudstjänster och predikan af präster från
hufvudstaden. De bästa talare väljas utan hänsyn till kyrklig ståndpunkt, i dag en
metodist, nästa gång en anglikan eller kalvinist. Det som skiljer faller här
bort af sig själft; träd och solsken drifva det bort. Ned till de
uppmärksamma, intelligenta anletena kan ingen präst tala annat än af sitt hjärta och
ur sin själs djup om hvad som är störst och mest centralt, och därom
förefinnes ringa olikhet i åsikter.
Det hela är egentligen af kyrkligt ursprung. Det är prästers verk —
toleransen också. Det har vuxit ut ur söndagsskolearbetet. Och den religiösa
stämningen — fri och tolerant, som man förstår — genomsyrar och kröner det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
