Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Frans von Schéele: Den kristligt-sociala rörelsen i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KRISTLIGT-SOCIALA RÖRELSEN I TYSKLAND. 608
och kristendomen af socialismen löftena om jordisk lycka i lika mått
åt alla!
Vi undersöka ej här, om en sådan allians är riktig och berättigad.
Men att den, om den inginges, skulle blifva en mäktig historisk faktor,
ligger väl i öppen dag. En sådan kristlig socialism måste innebära en
hardt när oemotståndlig lockelse — åtminstone för den okritiska
mängden, som mera ser på hvad ett program lofvar, än på hvad ett parti
verkligen kan hålla.
Ansatser till bildande af ett sådant kristligt socialt parti hafva ock
redan, äfven utom det katolska lägret, visat sig i de stora kulturländerna.
Framför allt har det vunnit en ej ringa utbredning i Tyskland.
För oss, som på vår halfö först sent nås af de stora
kulturrörelsernas vågor, ligger det varsel häri. Satinolikt skall äfven vi förr eller
senare stå inför en kristligt socialistisk folkrörelse. Det kan då vara af
intresse och värde, att redan förut hafva något gjort oss bekanta med
denna rörelses förhistoria på andra sidan Östersjön.
Därtill lämnas en förträfflig ledning i ofvan anförda, nyutkomna
arbete. Dess författare, pastor Göhre i Frankfurt a. O. står själf midt
uppe i den rörelse, hvars mål och historia han tecknar; han är själf en
af de i viss mån representative männen inom partiet. Men hans arbete
är dock icke en ensidig agitationsskrift, utan tyckes med historisk
objektivitet skildra händelser och personligheter. Det var samme författare,
som för några år sedan för att rätt lära känna arbetarnes ställning under
tre månader själf tog anställning såsom fabriksarbetare och
handtverks-lärling och genom den bok, hvari han framlade sina erfarenheter från
denna tid, väckte allmänt uppseende. Äfven i sitt nyaste arbete gör han
sitt inlägg i arbetarefrågan tydligen stödd på egen personlig erfarenhet.
I.
Det första uppslaget till den kristligt-sociala rörelsen i Tyskland
plägar man föra tillbaka till det stora orosåret 1848. Det var J. H.
Wi ekern (d. 1881), grundläggaren af den s. k. inre missionen, som på
kyrkodagen i Wittenberg nämnda år först framkastade dess grundtanke,
i det att han fordrade en praktiskt verksam kristendom, som i
upphjälpande af de fattige och förkomne frän nöd och elände förverkligade
kärlekens religion. Så blef han upphofsmannen till en »kristlig
kärleksverksamhet» i stor skala. Han grundlade det ryktbara Rauhes Haus vid
Hamburg, Johannisstift i Berlin och gaf uppslaget till nästan otaliga
barn-krubbor, barnträdgårdar och barnhem öfver hela Tyskland, asyler för
fallna och drinkare, anstalter för epileptiska och idioter, mer än
fyrahundra fattigherbergen, en mängd soppkokningsanstalter och
arbetarekolonier, ynglinga- och jungfruföreningar, diakon- och diakonisshem o. s. v.
För närvarande finnas t. ex. ej mindre än femtio tyska diakonissanstalter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
