Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Frans von Schéele: Den kristligt-sociala rörelsen i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KRISTLIGT-SOCIALA RÖRELSEN I TYSKLAND. 604
f) alla statsanstalters utveckling till rnönsteranstalter;
g) införande af normalarbetsdag;
h) obligatoriskt upprättande af associationer för alla yrken;
i) upprättande af yrkesdomstolar och förlikningsnämnder;
k) grundläggande af försäkringskassor mot sjukdom, olyckshändelser och
ålderdom;
1) jordarbetarnes förvandlande till jordägare.
Af kyrkan fordrade han:
a) Socialorienterande, rättvis och orädd predikan (och för den skull
nationalekonomiska förstudier för de blifvande prästerna);
b) effektivt kärleksarbete i alla församlingar (efter mönstret af den dittills
blott i enskilda föreningar organiserade inre missionen).
Därmed hade för första gången en författare framträdt, som från
kristlig utgångspunkt fullt satte sig in i socialismen. Men härvid gick
denne dock, äfven enligt de nutida representanterna för den riktning,
hvars förste afgjorde förkämpe han var, för långt i eftergifter åt
socialdemokratien. Han opponerade sig visserligen mot dess religiösa och
moraliska uppfattning, men i alla ekonomiska frågor skref han kritiklöst
under det socialdemokratiska programmet — till och med i frågor, där
icke ens de nutida socialdemokraterna längre äro rättrogna. Likaså
förhåller sig Todt i viss mån okritiskt vid sin tillämpning af kristendomen
på de nutida sociala förhållandena. Han lämnade därvid ut den
oundgängliga historiskt-kritiska undersökningen af de samhällsförhållanden,
under hvilka kristendomen först framträdde, och tillämpade utan vidare
bibelordet dogmatiskt på ett samhällsskick, hvarom detta icke omedelbart
gäller. Hans metod att efter en framställning af socialdemokratiens
enskilda programpunkter anställa en yttre jämförelse med evangeliets
utsagor och så blott draga såsom konsekvens: detta strider icke mot
kristendomen — är vilseledande. På det sättet kan man nästan försvara
hvilken politik som helst, enär Kristus icke i en enda fråga omedelbart
tagit politiskt parti (om icke möjligen mot anarkismen). Äfven
Manchesterskolans doktriner kunde enligt denna metod bevisas vara »icke
stridande mot kristendomen».
Men Todt nöjde sig icke med att framställa blott en teori, han sökte
ock att föra den ut i praktiken. Redan samma år, som hans bok utkom,
grundade han tillsamman med sin sedan så ryktbare ämbetsbroder Adolf
Stöcker samt nationalekonomerna Adolf Wagner och Rudolf ’Meyer
Centralföreningen för socialreform på religiös och konstitutionellt monarkisk
grundval. Därmed gaf han det första uppslaget äfven till organisationen
af den kristligt-sociala tankens anhängare.
Denna förenings syfte var emellertid icke att direkt ingripa i de
politiska partistriderna. Todt ansåg, att prästerna ej borde blanda sig i
dessa, och den förening, som han själf tillhörde, fick därför endast
befatta sig med ett påverkande af den allmänna meningen, utanför den
egentligt politiska agitationen. I detta syfte utgaf föreningen från början
af 1878 en särskild facktidning Der Staatssozialist, som satte till sitt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
