Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624
DEN KRISTLIGT-SOCIALA RÖRELSEN I TYSKLAND.
ligen därpå ut, att organisera massorna i storstäderna uti lifaktiga
kristliga församlingar, hvilka aldrig omfatta mer än 5 tusen medlemmar, och
inom hvilka det kyrkliga lifvet befrias från ballasten af gamla stelnade
inrättningar och bruk, ekonomiskt och liturgiskt reformeras och fylles
med nutidens sociala åskådningar. — At social-etiska frågor har
kongressen ägnat den största uppmärksamhet; bland de femton föredrag inom
detta område, som vid kongressens årsmöten förekommit, ma t. ex.
nämnas: prof. Herrmann’s öfver »Religion och socialdemokrati» (1890), prof.
Cremer’s öfver »Den sociala frågan och predikan» och prof. Harnack*s
öfver »Den evangelisk-sociala uppgiften i belysning af kyrkans historia»
(1894) samt prof. Furrer’s om »Den moderna naturvetenskapen och
nutidens sociala rörelse» (1895). — På det social-politiska området har samma
motsats mellan de konservativare äldre och de radikalare yngre, som vi
gjort bekantskap med inom alla andra former af den kristligt-sociala
rörelsen, naturligen ock trädt i dagen. A ena sidan har Stöcker framställt
sina konservativa, a andra sidan Naumann och hans liktänkande sina
mera demokratiska, men fortfarande monarkiska och patriotiska, åsikter.
Särskildt anmärkningsvärd är den inbördes tolerans, hvarmed härvid
motsatta uppfattningar kommit till tals, hvilket naturligen i hög grad
måste främja hvardera åsiktens kommande till klarhet med sig själf och
rörande sitt förhållande till de konkurrerande meningarne. Äfven de
partistrider, som annars mest upprört de kretsar, till hvilka kongressens
medlemmar höra, hafva icke förmått rubba detta goda samförstånd inom
kongressen och det inbördes förtroendet till alla dess medlemmar, att de
mena ärligt med sina sociala intressen, trots all meningsskillnad på andra
områden. Ett särskildt eklatant exempel härpå hade man, då 1892 den
bekanta striden om apostolicum utbröt, hvarvid å ena sidan Harnack, ä
den andra Stöcker stodo såsom de med ytterlig skärpa motsatta
partiernas ledare och dock fredligt träffades i kongressens styrelse och där
samverkade för gemensamma syften. Blott en enda medlem utträdde ur
kongressen under förklaring, att han icke kunde tillhöra en organisation,
bland hvars ledare funnos personer, som icke ens ryggade tillbaka för
angrepp på kyrkans symboler. Annars lämnade denna strid, som hvirflat
upp så mycket damm, kongressen alldeles oberörd.
$ #
Den nuvarande situationen inom den kristligt-sociala rörelsen
utmärkes framför allt af den schism, som utbrutit mellan de redan
omnämnda i mångt och mycket hvarandra principiellt motsatta grupperna,
»die Alten», som ännu följa Stöckers och Webers ledning, och »die
Jungen», hvilka flockat sig omkring Naumann.
Men tendenser visa sig ock redan till en sammanslutning. Särskildt
är det de gemensamma farorna och fienderna, som förr eller senare väl
skola tvinga fram en sådan. Ifrån att i början på många håll hafva rönt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
