Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Sverige och demokratien. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 SVERIGE OCH DEMOKRATIEN
gifter under det korta läsåret skaffar en genomsnittsstudent
en budget på 3,000 å 4,000 kronor. Äfven Preussen, som i
princip har vårt eget system, bereder delvis genom sitt
uni-versitetslif sådana ekonomiska hinder för ståndscirkulationen,
som äro alldeles okända hos oss. Vägen till en högre
förvaltningskarriär går nämligen där nästan alltid genom medlemskap
i de s. k. »Corpserna», högst exklusiva studentföreningar;
och dessa ställa så stora fordringar på sina medlemmars
lefnadsstandard, att de af en student, som vill bli medlem, fordra
en garanterad årsinkomst på ibland ända till 6,000 mark.
Äfven i afseende på mängden af understöd och stipendier
vid våra högskolor framträder ståndscirkulationens karaktär
af normalföreteelse. Hos oss behöfver ingen student frukta
att bli sedd öfver axeln på grund af sitt behof af understöd,
medan t. ex. i England de relativt få studenter, som
underhållas vid de gamla universiteten genom stipendier, alltid i
viss mån intaga en undantagsställning. Hvad som förefaller
oss själfklart, nämligen att en student ur det anspråkslösaste
hem är jämlike med en ur det mest förnämliga, det profvet
kunna kanske ej många icke-nordiska universitet bestå.
Resultatet är också uppenbart. Enligt läroverkskommitténs
betänkande af 1902 har drygt hälften (50,7%) af föräldrarna
till de högre allmänna läroverkens elever en årsinkomst på
högst 3,000 kronor. Professor Fahlbeck, som uppfyllt en
nationell plikt genom att klargöra dessa och liknande frågor
för en tysk publik (i »Preussische Jahrbiicher» för 1908),
nämner i sammanhang därmed också, att omkring en
fjärdedel af universitetens studenter härstamma från bonde-,
arbetar- och småfolkshem. Antagligen är denna sista siffra för
låg. Docenten E. Norlin har nämligen i Teknisk Tidskrift
för i fjol meddelat resultatet af en särdeles lärorik
undersökning angående de sociala förhållandena inom Tekniska
Högskolans elevkår, och däraf framgår, att, efter föräldrarnas
yrke räknadt, öfver hälften (51,2%) af dithörande
högskolestudenter voro söner till småfolk af olika slag (arbetare och
betjänte ensamma 11,6 %, vidare bönder, handtverkare,
minuthandlare, folkskolelärare och lägre tjänstemän) samt att, efter
föräldrarnas inkomster räknadt, ett icke mycket mindre antal
(44,8 %} hade föräldrar med en inkomst af högst 4,000 kronor.
Men har en person en gång passerat det vändkors, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
