Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Sverige och demokratien. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH DEMOKRATIEN 9
med ett själfgjordt adelsmärke, F. F. V. — »First Families
of Virginia».
I Sverige saknas tendenser af detta slag i alldeles
påfallande grad. Frånsedt några få medelstora samhällen, där de
gamla köpmanssläkterna verkligen ännu känna sig såsom
en i viss mån ärftlig klass med dess rättigheter och
skyldigheter, har en persons härstamning så godt som ingen
betydelse. På ledande platser i det svenska samhället stå och
ha länge stått personer af den enklaste härstamning. John
Chronschough tar de svenska minnesteckningarna på kornet,
då han börjar sina stolta memoarer: »Likasom så många af det
gamla, ärorika Sveriges store män har äfven jag utgått ur en
ringa koja». En krigsminister, som är son till en underofficer;
en ärkebiskop, hvilkens fader var en indelt husar; statsråd,
höga ämbetsmän och vetenskapsmän födda i bondgårdar och
torpstugor väcka så liten uppmärksamhet, att vi knappast
reflektera däröfver. Ett uppstigande till en högre klass
under två generationer är hos oss så långt ifrån ett undantag, att
det kan sägas höra till samhällsmaskineriets normala och
dagliga resultat.
Det kan därför knappast förnekas, att ståndscirkulationen,
för att använda Torsten Rudenschiölds berömda uttryck,
genomförts i Sverige så som i mycket få andra länder.
Huf-vudverktyget härför är naturligtvis den fria undervisningen.
Äfven de afgifter, som efter den nya läroverksordningen utgå
i de högre allmänna läroverken, äro obetydligheter jämförda
med hvad som betalas i länder, där undervisningen är i
enskild hand — i England skarpes bördan ytterligare därigenom,
att de tongifvande skolorna i allmänhet äro helpensioner,
hvarvid naturligtvis föräldrarna till alla elever måste betala
för den lefnadsstandard, som är skolans gemensamma. Ännu
mer påfallande är skillnaden i afseende på universiteten.
De obligatoriska afgifterna äro i Sverige nästan obefintliga,
endast betalda kollegier utgöra en pekuniär börda för
flertalet studenter; universitetets portar slås upp lika vidt för
alla, som fyllt de formella kompetensvillkoren, och hvar
student lefver efter sina fordringar på lifvet. I England åter
är tillträdet till de gamla universiteten för en student utan
relationer ganska svårt, och hela universitetslifvet är byggdt
på ett helpensionssystem, som enligt officiella engelska upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
