- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
426

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - De norrländska statsdomänernas koloniserande. Af Harald Sjöberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426 HARALD SJÖBERG

han skulle tillse, att skogsåverkan eller annan skadegörelse icke
måtte föröfvas. Och därom utfärdad förordning fastslog som
villkor, att torpets anläggning skulle vara för kronoparkens vård
och bevakning gagneligt. Som en följd häraf blefvo torpen
flerstädes i rätt stor utsträckning af skogsstatstjänstemännen, som
fingo sig ålagda utseende af plats, utstakning och kontroll å
torplägenheterna, förlagda i nog så svåra obygder, fjärran från
kommunikationsleder, under det en gynnsammare belägenhet
och jordmån i närheten af odlad bygd eller förut anlagda torp
ansågos som ett hinder för torpets tillstyrkande, då det ju i
dylikt fall ej kunde direkt sägas betingadt af »kronoparkens vård
och bevakning». De som sökte torplägenheter hade ej heller
tanke på olägenheten och svårigheten att odla och bygga långt
inne i rama frostländiga skogsmarken, utan drogos af någon
fiskrik sjö, outnyttjad bäckslåtter eller utsikten af ett tillfälligt
lefvebröd, lämplig trakt för tjärstubb-brytning, tillgång på torr
och vindfälld skog m. m. och önskade ett vidsträckt område,
där intrång från annan ej behöfde befaras. Dels på grund af
torpens ensliga belägenhet, dels med anledning af trytande
arbetsförtjänster i torpens närhet har därför endast en del af
lägenheterna visat sig mäktiga utveckling och bestånd. Detta
framgår äfven däraf, att det statsbidrag af 500 kr. som äger lyftas
efter byggnadernas afsyning — enligt kontraktet skola de vara
fullbordade efter 5 år — vid 1910 års början endast hade
kunnat utanordnas till 338 af då beslutade 895 torp.

Bidragande orsak till detta nedslående resultat är i sin mån
äfven, att man företrädesvis sökt bereda rum åt de fattigaste
mest nödställda eller familjer med många barn, d. v. s. dem,
som varit mest i behof af tak öfver hufvudet eller en fast
tillflyktsort. Och hvilken förmåga och arbetsintensitet kan man
begära af dessa att föra fram torparbetena jämsides med
förtjänandet och anskaffandet från andra håll af föda åt familjen?
Och för öfrigt är den lösa befolkningen, van att lefva för dagen
från ena arbetet till andra, i allmänhet icke med ens skickad
för ett hårdt stadigvarande jordbruks- och byggnadsarbete med
alla ett strängt klimats vedervärdigheter och försakelser. Det
stora flertalet befinner sig i fattiga ofta nödställda
omständigheter, och detta kan ej ändras genom en trollformel om mark
för ett skogstorp.

Att skogstorpen äfven med sin första planläggning haft sin ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free