Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Rec. af v. Schéele, Folkuppfostran och Yrkesskolor. Af Elias Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
FRANS VON SCHEELE. FOLKUPPFOSTRAN OCH YRKESSKOLOR.
P. A. Norstedt & Söner. Stockholm 1911.
Man har länge känt, att någonting fattats i vårt berömda
skolväsende, i det att folkskolans lärjungar borde erhålla någon slags
fortsatt utbildning. Men det stannade länge vid diskussioner,
kommittéer och fromma önskningar. Nu har man emellertid kommit ett
steg närmare målet Man står i hufvudstaden färdig att snart starta
skolor eller åtminstone en sådan af alldeles ny typ, en praktisk
yrkesskola. En bland dem, som verksammast bidragit till denna tankes
förverkligande, är förste folkskoleinspektören i Stockholm, prof. Frans
von Schéele. I ett för kort tid sedan utkommet arbete
»Folkuppfostran och yrkesskolor» har han upptagit problemen om
fortsättningsskolor till ingående behandling. Några ord om denna på
impulser och uppslag rika bok i ett aktuellt ämne torde kunna påräkna
intresse af tidskriftens läsare.
I inledningen berör förf. den ofta omtalade »ungdomens
förvildning» och påvisar de viktigaste orsakerna till denna sorgliga
företeelse. Ett medel mot det onda är förbättrandet af vårt folks
skolbildning i dess djupa led, inrättandet af fortbildningsskolor såsom
Öfverbyggnader på folkskolan för den ungdom, som skall gå ut i det
praktiska lifvet omedelbart efter slutad folkskoletid. Den bästa
formen torde vara yrkesskolor, i hvilka arbetarungdomen erhåller ökad
yrkesskicklighet, insikter i samhälleliga ämnen och stöd för sin
moraliska karaktärsutveckling. Inrättandet af sådana ungdomsskolor
anser förf. för den viktigaste uppfostringsfråga, som för närvarande
påkallar statens och kommunernas uppmärksamhet.
Huru böra då dessa skolor gestalta sig? I ett flertal länder både
i Europa och Amerika hafva yrkesskolor sedan flera år funnits.
Då vi i Sverige gå att upprätta sådana, böra vi naturligtvis hämta
lärdom af de erfarenheter, som på andra håll vunnits, utan att
därför slafviskt kopiera främmande mönster. En skolform, som haft stor
framgång och visat sig i hög grad fruktbärande, är den, som skapats
af den geniale pedagogen Georg Kerschensteiner i Munchen. Denne
utarbetade icke planerna ensam vid sitt skrifbord, utan han rådgjorde
med de praktiska yrkesmännen ock senare äfven med de skolmän
han fästade vid sin organisation. På denna väg böra äfven vi gå
fram. Dr Kerschensteiner har under den gångna vintern här i
Stockholm i en serie föredrag redogjort för sina skolors planläggning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
