Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Rec. af v. Schéele, Folkuppfostran och Yrkesskolor. Af Elias Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvadan, jag ej torde behöfva orda därom utan öfvergår till prof. v.
Schéeles intressanta utkast till framtida yrkesskolor i Sverige.
Den principiella skillnaden mellan de föreslagna yrkesskolorna och
de vanliga folkskolorna ligger däri, att det praktiska yrkesarbetet i
de förra skall utgöra den medelpunkt, omkring hvilken hela
skollifvet rör sig. Först tänkte man sig skolor, som helt och hållet
upptogo lärjungarnes tid, eller också aftonskolor liknande de många
tekniska skolor, som redan finnas i åtskilliga städer. Hvad de
förstnämnda beträffar, lida de emellertid af det felet, att de blott kunna
besökas af sådana elever, som komma från tämligen burgna hem, ty
blott sådana kunna ha råd att uppskjuta de ungas anställning i
betaldt arbete. Och till aftonskolorna kommer den unge ofta så trött
efter dagens arbete, att han ej kan tillgodogöra sig undervisningen.
I öfverensstämmelse med hvad som brukas i Münchenskolorna
förordar förf. s. k. endagsskolor, som besökas af de unga en dag i
veckan, under det att de på de öfriga fem dagarna arbeta såsom anställda
lärlingar vid yrkesverkstäder. På skolverkstaden böra lärjungarne
metodiskt föras in i de handgrepp, som yrkets utöfning kräfver, så att
de förstå, huru de skola utföras och hvarför så bör ske. Mellan
skolan och yrkesverkstaden bör samarbete komma till stånd, hvilket
utan tvifvel skall medföra gagn för båda parterna. Den praktiska
andan i yrkesskolans undervisning främjas genom att ledningen af
skolverkstaden öfverlämnas åt en person, som står den praktiska
yrkesverksamheten så nära som möjligt.
På tal om undervisningsmetoderna framhålles, att man måste helt
och hållet bryta med de teoretiska skolornas arbetssätt. Den
vanliga skolbildningen utvecklar ensidigt receptiviteten och försummar
själfverksamheten. Denna senare bör så mycket starkare betonas i
yrkesskolan, hvars lärjungar tröttnat på att plugga de gamla
minnesläxorna. Genomsnittssvenskens brist på företagsamhet beror,
såsom förf. riktigt framhåller, i väsentlig mån därpå, att barnen i våra
skolor snart sagdt öfvas i oföretagsamhet genom att endast tillhållas
att lyssna till lärarens ord och inpränta lärobokens skildringar och
regler. Äfven i yrkesskolan bör naturligtvis bokläsning förekomma,
men denna bör vara af annan art. Läraren har att gifva råd och
ledning vid studiet af böcker, som af lärjungarne skola erhållas såsom
hemlån ur skolans boksamling. I folkskolan ha ju de unga lärt sig
att läsa i bok men knappast att studera böcker och bedrifva
själfstudier.
Yrkesskolans undervisning bör också på en annan punkt afvika
från de gängse skolmetoderna, hvilka totalt försumma att vänja
lärjungarne vid samarbete, och dock är förmåga af samarbete ett hart
när oundgängligt villkor för en framgångsrik verksamhet på lifvets
olika banor. Samarbete eller arbetsfördelning kommer icke till stånd
i nutida skolor, där hvarje lärjunge blott har att tänka på sig själf.
I stället böra ungdomsskolorna uppfostra till samhällsanda genom
att vänja de unga vid arbetsgemenskap och öfva dem att inrikta sin
vilja på andra mål än det egna lilla jaget. En annan modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
