Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Valmanskårens ökning - Hans Järta och vår regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 DAGENS FRÅGOR
hvilken framförde ett yrkande om »manhood suffrage» d. v. s.
principiell allmän rösträtt, liknande den svenska, i motsats till den
bestående engelska, som är grundad på en mångfald kvalifikationer,
ofta af egendomlig och högst omtvistlig art, och därför gör att
»valjuridiken» i England spelar en lika stor som dyrbar roll. De olika
partierna nödgas nämligen i hvarje valdistrikt låta röstlängderna granskas
af särskilda juridiska ombud, hvilka yrka införande af valmän,
tillhörande vederbörande parti, och söka efter förmåga få motpartiets
valmän strukna. Då rätten att bli uppförd i röstlängden grundas
på stadganden, befintliga i mellan 30 och 40 olika lagar från vidt
skilda tider, inses lätt hvilket virrvar som ännu råder och som
regeringen nu ämnar undanröja. En af de viktigaste
rösträttskvalifikationerna utgöres af egenskapen att vara en »lodger», en själfständig
hyresgäst. Då egenskapen af att vara en sådan enligt behandlade
prece-densfall i ej ringa grad hänger på förfoganderätten till fri in- och
utgång, utgör den berömda kategorien »latch-key voters»,
portnyckelsvalmän, en af de mest omtvistade och för valadvokaterna mest
fruktbärande. Enligt hvad en medlem af den ofvan omtalade
deputa-tionen meddelade, hade enbart i Monmouthshire, med omkring en
kvarts miljon invånare, 10,000 män fallit för ett ogynnsamt
pre-cedensfall rörande portnyckelsrösträtten, under det att i London, med
helt olika bostadsförhållanden, blott 3,500 ströko med.
Vid samma tillfälle meddelades, att vid de sista allmänna valen
7,504,655 män voro röstberättigade. Då befolkningssiffran vid
berörda tillfälle anses ha varit ungefär 45,000,000, framgår däraf, att
omkring 16,6 % af befolkningen ägde rösträtt. Denna siffra jämförd
med ofvan meddelade svenska länsiffror, liksom hvad för öfrigt
omnämnts, ger ej mycket stöd åt klagomålen öfver »krångelstreck» och
andra »snaror för demokratiens fot», hvilka skulle vara särskildt
utmärkande för Sverige.
Hundraårsminnet af 1809 års revolution fann just
ingen lifligare anklang under rösträttsreformens, 46:te
paragrafens och storstrejkens år. Till och med det
varaktigaste monumentet öfver revolutionen, vår regeringsform, blef
då i jubileivägen knappast ihågkommet mera än genom prof. Fahlbecks
typografiskt ståtliga edition. Den diskussion om regeringsformens
tiilkomstsätt, som redan Oscar Alin väckte och riktade med
betydelsefulla sakupplysningar, har emellertid efter sekelårets slut tagit
förnyad fart. Därvid ha rätt olika frågor kommit till beaktande; bl. a.
förtjänar omnämnas ett intressant uppslag, som fil. kand. A. Forssell
gifvit i Historisk Tidskrift 1911 rörande den ofrälse byråkratiens
ställning till konstitutionsförändringen. Mesta uppmärksamheten har
likväl samlats kring frågan om Hans Järtas betydelse för 1809 års
grundlagsarbete.
Lektor Nils Höjer publicerade i Historisk Tidskrift 1910 en uppsats
med titel »Hans Järta och Sveriges grundlagar», hvilken åtföljdes af
en kritisk edition af det s. k. Håkansonska förslaget. Förf. sökte
Hans Järta oeh
vår
regeringsform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
