Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Valmanskårens ökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Valmanskårens
ökning.
DAGENS FRÅGOR 567
De siffror, som belysa riksdagsvalen underkastas,
som bekant, en grundlig bearbetning af Statistiska
Centralbyrån. Dessa redogörelser gå tillbaka till 1872, hvad deras
nuvarande form beträffar. Visserligen anbefalldes i sammanhang med
de första valen 1866 en sådan undersökning, men det inkomna
materialet befanns så bristfälligt, att det blott resulterade i en uppsats
jämte tabellbilagor i 18:e häftet (1868) af Statistisk Tidskrift. Valet
1869 blef alldeles obearbetadt, och först med 1872 började den nu
fortlöpande serien berättelser rörande riksdagsmannavalen, hvilka
redogörelser af naturliga skäl främst behandlat valen till andra
kammaren.
Valmanskåren 1866 uppgick till 234,263 personer, hvaraf emellertid
blott 42,529 röstade, således ej mer än 18 procent. Motsvarande
siffror vid valen 1908, de sista under samma rösträttsbestämmelser,
voro 503,128 och 308,412. De röstande hade nu vuxit till 61 procent
af de röstberättigade. Resultatet af innevarande års val är för
närvarande under bearbetning, och då intresset för saken nu är betydligt
större än vanligt på grund af de nya rösträttsbestämmelsernas
inverkan på valmanskåren, har Statistiska Centralbyrån börjat
publicera öfversiktssiffror för län efter län, allt efter som arbetet
framskrider. Nu föreligga sådana siffror för Kalmar, Upsala,
Södermanlands, Stockholms, Jönköpings och Kronobergs län, hvadan således
en rätt god föreställning kan vinnas om rösträttsutvidgningens omfång.
I de angifna fem länen voro vid 1908 års val 96,349 män röstberättigade
och nu 231,681. Med dessa siffror afses endast de faktiskt
röstberättigade, hvilkas antal således mycket mer än fördubblats. Går man
till census och jämför det antal som formellt hade rösträtt, men som
på grund af försummad skattebetalning eller andra skäl försuttit
rösträtten, blir stegringen ännu mycket starkare, nämligen från 110,120
till 282,133, d. v. s. mer än två och en half gånger den forna
valmanskåren. Båda siffrorna belysa tillräckligt klart talet om en
»skenreform», hvilken skulle kräfva nya och omedelbart företagna
ytterligare rösträttsutvidgningar.
Valmännen ha emellertid icke deltagit i valet med någon särdeles
fulltalighet. Frekvenssiffrorna för de angifna länen äro resp. 52,9 %,
64,5 %, 59,3 %, 45,8 #, 60,9 % och 56,4 %.
Klarast framträder emellertid rösträttsreformens djupgående art om
man jämför de procentsiffror, som ange Valmanskårens storlek i
procent af befolkningssiffran. De voro: \§(& 1911
Kalmar län.................................... 7,6 20,1
Upsala län .................................... 8,7 20,4
Södermanlands län ........................ 8,8 21,2
Stockholms län.............................. 8,6 18,6
Jönköpings län .............................. 10,1 20,1
Kronobergs län.............................. 9,0 21,4
Men det finnes äfven en annan och intressant jämförelse att göra.
Den 7 november mottog den engelska premiärministern en deputation,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
