Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Olive Schreiner och kvinnofrågan. Af Seved Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 SEVED RIBBING
hon sig från sina bröder, af hvilka den ene, den nyss nämnde
ex-ministern, icke tvekat att mottaga viktiga ämbeten under
engelska kronan, en annan åter, mr Theophilus S., vägrat att ingå
i afrikanderförbundet och varnat mr Reitz (den bekante
politikern från Oranje-republiken) för följderna af en antiengelsk
politik.
Man finner understundom i världen människor, tänkande
människor, för hvilka alla samhälleliga problem likna
matematiska ekvationer och af dem på sådant sätt behandlas. De
ställa upp sin fråga, inneslutande det obekanta x, när de så
behandlat saken, hafva de fått ett visst värde på detta x,
lösningen är vunnen och den kan icke tänkas utfalla på något
annat sätt. Gentemot sådana debattörer lönar det sig knappast
att erinra därom, att det lefvande lifvet, såväl inom det
biologiska som inom det psykologiska området, sällan tillåter en så
enkel problemställning. En dylik invändning mötes med ett
påpekande af den vackra solutionen och af det vunna värdet
på x, hvilket icke kan tänkas annorlunda, då hela
räkneoperationen har försiggått på ett fullt exakt sätt.
En liknande, matematiskt demonstrerande ådra genomgår
huf-vuddelen af Olive Schreiners författarskap. Och den är
särskildt farlig för en skarp partigängare. Att taga parti må väl
vara tillåtet för hvarje man och kvinna, däremot skall ingen
motsägelse resas; att energiskt, jå äfven ensidigt hålla på och
försvara sitt parti, må ock vara tillåtet. Men en sak skall man
undvika, den nämligen att till motpartiet förlägga och hos dem
kraftigt bestraffa en falsk åsikt eller handling, som förnämligast
tillhör det egna partiet. Olive Schreiner kan ej fritagas
härifrån. Till hennes berömmelse skall det sägas att hon icke
sympatiserat med sitt partis, med boerpartiets infödingspolitik.
I och för denna sak griper hon år 1897 till pennan och gifver
luft åt sin sorg och sin harm uti novellen »Tro öp er Peter
Halket of Mashonaland». Ingen läsare skall kunna undgå att
djupt påverkas af denna skrift. Innehållet af densamma kan
i korthet resumeras sålunda, att en engelsk soldat i Afrika uti
ensamheten vid vaktelden får ett besök af en gestalt, hvilken
icke är någon annan än Kristus själf. Under det samtal, som
då uppstår, erinras soldaten om sina och sina landsmäns
guldtörst, om deras oförrätter mot infödingar och infödda kvinnor.
Allt detta är sant och berättigadt, men vilseledande är det, när
42 SEVED RIBBING
tillsammans med honom hade hon år 1895 publicerat ett arbete
med titel »The Political Situation». Man kan icke undgå att
vilja spåra hustruns inflytande i mannens sträfvande att skapa
ett nytt, oberoende (ett s. k. Mugwump-) parti, hvilket skulle
arbeta på andra linjer än såväl Afrikanderbond som de
engelska imperialisterna. Situationen var dock icke gynnsam för en
sådan politik. Händelsernas logik, som det heter, dref allt
starkare och starkare till den slutliga kraftmätningen rörande
herraväldet öfver Sydafrikas jord. När det närmade sig mot afgörandet,
utgaf Olive Schreiner en ny bok, i hvilken hon med all den
värme, hvaraf hon är mäktig, besvär de fiendtliga partierna att
bibehålla freden. Arbetet bär titeln »An English South African’s
View of the Situation». Denna titel är i viss mån vilseledande,
ty förf. ådagalägger däri med undantag af en engelsk kvinnlig
motvilja mot krig och blodsutgjutelse mycket litet af engelskt
sinnelag. Uti hela sin politiska åskådning står hon på Kriigers
sida och det afgjordt mer än fallet var med de mera moderata
af boerpolitikerna. För öfrigt har författarinnan såväl före som
efter kriget några gånger tagit till orda för att behandla
Sydafrikas raspolitiska frågor. Mot hennes ståndpunkt härutinnan
kan ingen anmärkning med fog göras. Dock kan man ej undgå
att observera, att hon omsorgsfullt undviker att yttra sig
rörande skillnaderna i den engelska och boerbefolkningens såväl
enskilda som allmänna åsikter och traditioner i dessa stycken.
Så framträder förf. ånyo detta år med ett större arbete,
be-titladt »Woman and Labour». Det var naturligt, att det skulle
väcka en stor uppmärksamhet, därför borgade förf:ns erkända
talang och utpräglade personlighet. Man har äfven skyndat att
till vårt språk öfverflytta detsamma.
Bokens första kapitel innehåller en utförlig redogörelse för
verkets tillkomst och de missöden, som mötte det under dess
grundläggningsstadier. Man får därvid veta, att förf.
ursprungligen anlagt detta arbete efter en vida mer omfattande plan, att
hon efter elfva års sträfvan hade hunnit så långt, att det var
färdigt, så. när som på den sista formella granskningen. Kort
före kriget år 1899 nödgades emellertid förf. af hälsoskäl lämna
Johannesburg och medtog då icke sitt manuskript. Efter
krigets utbrott blef hon förbjuden att återvända, och när hon
sedermera kunde genom en vän låta efterse sin kvarlämnade egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
