Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKRÖRELSER OCH SAMHÄLLSKLASSER I SVERIGE 87
rörelsen ledare, som hade tydlig afsmak för nykterismen. De
voro pregnanta typer för Sveriges intellektuella
åttiotalsradika-lism. Denna dyrkade visserligen J. St. Mill, Darwin och Spencer,
men var i öfrigt alltför mycket behärskad af fransk-dansk kultur
för att kunna förstå och sympatisera med den anglo-amerikanska
folkandan. Och de till arbetarrörelsen öfvergångna hade, äfven
de, för mycket kvar af den liberala individualismen och buro
med sig för mycket af svensk tradition för att kunna gilla det
prohibitionistiska syftet och finna sig till rätta med hvad de
ansågo vara amerikansk uppstyltning hos nykterhetsrörelsen.
Redan förut är antydt, hurusom, trots detta, de två stora
organiserade Sträfvandena alltmer kongruerade. Och medan de’båda
rörelserna sålunda gått samman på djupet, har bl. a. den
nykterhetsståndpunkt, som vissa socialistiska storheter på
kontinenten intaga, medverkat till en omstämning hos den svenska
arbetarrörelsens högsta spetsar. Resultatet däraf framträder på många
olika sätt. Ett vittnesbörd om den nära förbindelsen rörelserna
emellan är, att af de båda kamrarnas sjuttiosex
socialdemokratiska medlemmar äro femtiosex absolutister, af hvilka de allra
flesta tillhöra en nykterhetsorganisation. Bland
fackföreningsväsendets skickligaste ledare och partiets dugligaste riksdagsmän
ha åtskilliga fått sin första offentliga skolning i
goodtemplarlo-ger. Däremot är det vida svalget fortfarande befäst mellan
frikyrkorna och socialismen. Detta hindrar dock ej, att talrika
frikyrkliga arbetare äro organiserade och tillhöra genom
fackföreningar det socialdemokratiska parliet och att äfven andra
rösta med detsamma.
Skiljaktigheterna i de tre rörelsegruppernas utgångspunkter
och karaktär äro sålunda stora nog. I trots däraf möta vi inom
dem en del likartade drag. Och äfven arbetarerörelsen befordrar
direkt och indirekt ett socialt och ekonomiskt uppåtstigande
för talrika hopar af dess medlemmar och deras barn.
Arbetare, som utvecklat mycken energi inom
fackföreningsrörelsen, bli då och då själfständiga företagare och nå någon
gång som sådana en god bourgeoisiställning. Andra gå från
arbetarens plats, med eller utan skolor som mellanled, fram till
verkmästare- eller ingenjörsbefattningar. Och somliga nå mera
inkomstbringande sysselsättningar inom industriella företags
pekuniärt-kommersiella afdelningar e. d. Mot sådana män
uttalas ofta förebråelser för att de uppträda onödigt aggressivt gent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
