Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 E. H. THÖRNBERG
emot den organisationsrörelse,i hvilken de förut tagit del. Ibland
är förebråelsen befogad, ibland torde den stå i samband med
de större kraf, som arbetarna i ty fall ställa på sina förutvarande
klass- och förbundskamrater. Då och då, men mera sällan
inträffar det likaledes, att män, som inom en fackorganisation
innehaft förtroende- eller ombudsmanna-, kassörs- eller annan post,
bli något slags underchefer eller förvaltningstjänstemän inom
privatkapitalistiska företag. Ej sällan träffas sådana inom
försäkringsvärlden, hvarest de dock i regel endast utöfva
agent-eller inspektörsverksamhet. En annan väg i samma riktning är
denna: en lönearbetare, som tagit lifligt intresse i bildandet och
ledandet af en konsumtionsförening, väljes till dennas föreståndare,
innehar på en eller flera platser en sådan befattning, men tröttnar,
etablerar sig som egen detaljhandlare eller tar engagemang som
handelsresande, platsagent e. d. Det kan lyfta honom ett godt
stycke uppåt i medelklassen, men ofta når han ej långt bort från
lönarbetareklassens gränsmarker. När medlemmar af och
förtroendemän för fackföreningar, kooporationstjänstemän o. a. på
här skisseradt sätt faktiskt stiga till högre samhällsgrupper, torde
detta ofta innebära, att deras barn flytta upp ett stycke däröfver.
Vi skola emellertid komma ihåg, att i Sverige visa
fackföreningsledarna en utomordentlig lojalitet mot sin klass och sin
organisation. Om hur mången kan man här säga, att
organisationen begagnades af honom som språngbräde upp till en rikare
aflönad befattning? Ett annat förhållande, vardt att lägga
märke till, är den utsträckning, hvari vi här sakna restauratörer
och smärre detaljister, som varit kroppsarbetare, men blifvit
afskedade från sina platser med anledning af sin agitatoriska
verksamhet bland kamrater. Dylika afskedande!! förekomma ju också i
Sverige, men icke påfallande ofta. De afskedade söka sig
emellertid andra förvarfsområden än de nämnda. Nykterhetsstämningen
inom arbetarrörelsen och likaledes Göteborgssystemet hindra en
talrikare förekomst af den kontinentala restauratörstypen, den
engelska »publican» och den amerikanska »saloon-keeper», som
med speciella anspråk på uppmuntran vänder sig till de
organiserade arbetarna. Kooperationens omfattning och den
enkannerligen hos de radikalt och socialistiskt påverkade svenska
arbetarna härskande motviljan för affärsverksamhet motverka
inträdet på minuthandlarbanan.
Men under arbetarrörelsens egna auspicier sker en afsevärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
