Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkrörelser och samhällsklasser i Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKRÖRELSER OCH SAMHÄLLSKLASSER I SVERIGE 89
flyttning från öfvervägande fysisk till öfvervägande intellektuell
sysselsättning. Och i regel åtföljes denna flyttning helt
naturligt af ändrade lefnadsvanor och högre lefnadsanspråk —
det är endast att beklaga, att de ekonomiska förutsättningarna
för anspråkens tillfredsställande så ofta saknas. I samma mån
fackföreningsrörelsen växer, konsolideras och tar sin uppgift i allt
högre grad på allvar, den industriella verksamheten vidgas och
de socialpolitiska förhållandena kompliceras, måste ovillkorligen
fackorganisationernas tjänstemannakår ökas. Behofvet af sådana
funktionärer blir allt större inom riket, de skilda distrikten och
de olika orterna. Och det gör sig nog särskildt gällande i vårt land
med dess stora afstånd. Det rätt betydliga antal landsortstidningar,
som sedan något tiotal af år tillbaka uppstått inom det
socialdemokratiska partiet och hvars tillvaro genom
proportionalis-men blifvit politiskt naturlig, har beredt, låt vara en dåligt
aflö-nad, sysselsättning åt en hel del journalister. Af dessa har kanske
flertalet kommit från industriarbetarnas led, med
agitatorsverksamhet eller förtroendemannnapost som mellanled.
Konsumtionsföreningarnas tillväxt, den kooperativa partihandelns
utvidgning och den kooperativa agitationens vidsträckta organisation
ta i bruk en alltjämt stigande mängd af specialiserade
arbetskrafter, som i stor utsträckning direkt hämtas från
lönearbetarklassen. När man tar hänsyn till dessa förhållanden, kan man
förstå, hvilken viktig uppgift Brunnsviks folkhögskola har att
fylla. Emellertid är det i nuvarande stund en månghundratalig
kår af »ämbetsmän», som befinner sig i arbetarrörelsens tjänst.
En rätt väsentlig del af dem fogar till dessa sina sysslor
offentliga uppdrag i stat och kommun. Och ju längre de stanna kvar
i de nya sysslorna, dess mer växa de bort från arbetarklassens
verksamhets- och lefnadsvanor. De undergå otvifvelaktigt en
»Verbourgeoisirung» — hvilken process med mycken
åskådlighet, ehuruväl med föga sympati tecknas af den tysk-italienske
nationalekonomen Robert Michels. Ännu är det för tidigt att
döma om hvilka skikt deras barn i regel skola fylla. Det
synes ej vara lika vanligt, att de träda in i elementarskolorna som
t. ex. fallet är med barn till frikyrkopastorerna o. d. Men helt säkert
skola en del af dem på skilda vägar gå upp i de öfre skikten,
tillförande dem nytt blod. Samma kurs styra åtskilliga söner
och döttrar af arbetare, framskjutna och verksamma inom de
lokala fackföreningarna. Mycket tyder emellertid därpå, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
