Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Sveriges mellanhafvanden med Tripolis. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES MELLANHAFVANDEN MED TRIPOLIS
95
viss mån till den på det hela taget gynnade ställning svenskarne
där kommo att intaga i jämförelse med flera andra nationer.
Fredstraktaten, daterad den 15 april 1741, innehöll vidlyftiga
bestämmelser om handelsfrihet, frihet från visitation vid
uppvisande af sjöpass, löften om att skeppsbrutna svenska matroser
ej skulle göras till slafvar och att freden ej skulle kringgås
genom försäljning af uppbringade fartyg på annan ort, svenska
åtaganden att ej vid fartygsbesök undandölja rymda slafvar,
bestämmelser om
religionsfrihet o. s. v. Särskildt
tillkom i Tripolistraktaten en
rad bestämmelser om
salthandeln i den tripolitanska
hamnen Zoara, en handel
hvars
utvecklingsmöjligheter med flit tyckas ha
hejdlöst öfverdrifvits af bejen
och äfven länge i Sverige
betydligt öfverskattades.
Ett saltlastadt svenskt
fartyg hemförde, förutom en
lefvande tiger, ett par
sadlar och turbaner m. fl.
vän-gåfvor, eit bref till konung
Fredrik från bejen,
Achmed Karamanli,
stamfadern för den ätt, som från
1714 med ett kort afbrott
på 1790-talet härskade
öfver Tripolis tills turkarna 1845 gjorde landet till sin provins.
Naturligtvis skulle den nya vänskapen beseglas genom
affär-dande af en tripolitansk beskickning till Sverige. Konsul Bergs
efterträdare, löjtnant J. Wijn b ergh,gjorde fåfänga försök att
afböja ambassaden. Han fick till svar, att det ej skulle se väl ut om
intet sändebud skickades till Sverige, när sådana affärdats till
alla andra kristna hof som slutit fred, och »storkansleren»
H ad j i Ali, som nyligen i Konstantinopel åt sin herre skaffat
titeln pascha, begaf sig i väg i maj 1744 samt återkom till
Tripolis efter välförrättadt värf i oktober 1745. Hemresan hade på
svenska kronans bekostnad gjorts på fregatten Farna, kapten
Utsikt af Tripolis vid 1600-talets slut.
Efter P. Dan och S. De Vries* »Historie van
Barbareyen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
