Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Utrikespolitisk öfversikt. Det allmänna läget — Tripoliskriget — Den stora kolstrejken. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTRIKESPOLITISK ÖFVERSIKT 245
skull de störtade Bulow, men å andra sidan ha liberalerna fått
ett gammalt önskemål om reform af spritbeskattningen
accepte-radt af regeringen. Under behandlingen af försvarslagarnas
finansiella sidor komma förmodligen de ännu något suddiga
partilinjerna i riksdagen att småningom klarna.
Den stora kolstrejken i England skulle egentligen kräfva sitt
särskilda kapitel. I en allmän utrikespolitisk öfversikt af denna
att kunna endast några fragmentariska synpunkter framhållas.
Hvad då först strejkens uppkomst och omfattning angår, så
äro förklaringsgrunderna nog snarare att söka i en allmän
förändring af organiserad engelsk arbetarledaretaktik än i
kolgruf-arbetarnas speciella lönekraf. De viktigaste af dessa gällde
ursprungligen garanti för att en kolbrytare ej skulle få sin
dagsinkomst beroende af omständigheter, öfver hvilka han ej var
herre, såsom kolflötsarnas mer eller mindre gifvande beskaffenhet,
tillgången på nödiga transportmedel för de brutna kolens
upp-forslande till jordytan o. s. v. Dessa besvär skulle nog med
göd vilja ha kunnat afhjälpas utan en nationell strejk, som
skakade hela samhället i dess grundvalar. Krafven vidgades
emellertid snart till att omfatta allmän minimilön, och tanken
att tillkämpa sig denna nya löneprincips undantagslösa
erkännande genom en hela landets näringslif förlamande strejk (eller
hot om en sådan) fick snart vingar. Transportarbetarnas,
sjöfolkets och järnvägsmännens strejkframgångar i fjol lockade till
efterföljd. Lloyd George beräknades komma att sätta in sitt
stora inflytande i regeringen för påtryckning på arbetsgifvarna
till eftergift. Dessutom hade bland arbetarmassorna syndikalistiska
tendenser, öfverförda från Frankrike, här och där börjat vinna
insteg med kraf på nya syften, nya skarpare metoder och nya
hänsynslösare ledare. Den äldre ledningen måste till en viss
grad följa med strömmen för att bevara sin auktoritet, hvilket
emellertid ingalunda betyder, att den accepterade vare sig
syn-dikalisternas allmänna syfte — grufvornas öfvergång i arbetarnas
egna händer — eller deras för anglosaxiska sinnen stötande
metoder, såsom långt drifven obstruktion, sabotage o. s. v. Dessa
syndikalistiska tendenser skrämde emellertid grufägarna och
minskade deras benägenhet äfven för partiella eftergifter, och
i Skottland och Syd-Wales kom härtill den omständigheten, att
strejken betydde aftalsbrott, egenmäktigt öfverkorsandeaf de aftal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
