Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Kulturkampens historia i katolsk framställning - Pasteur om vetenskapens styrka och begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 DAGENS FRÅGOR
hetens utveckling. Intressant nog är det att med denna skildring
sammanställa den, som den protestantiske teologen Grane gifvit i en
uppsats, påbörjad i första och afslutad i andra bandet af
Bismarck-Jahrbuch, där Bismarck uppvisas hafva i folkmeningen framstått
nästan som en af rent religiös och reformatorisk anda drifven
Luthergestalt. Liknande toner finner man äfven anslagna i den essay öfver
Bismarks religiositet, som förekommer bland Max Lenz förut i denna
tidskrift omtalade smärre historiska studier. Man ser, att äfven
om historien gäller hvad medeltidens teologer yttrade om bibeln —
att hvar och en där både söker och finner stöd för sina egna
meningar.
I mera idealisk belysning framträda naturligen katolicismens
parlamentariska representanter, särskildt Radowitz och Windthorst. Vid
omtalandet af den förre finner författaren tillfälle att rikta ett anfall
mot Bismarcks »ganz subjektive Art der Geschichtsauffassung» med
anledning af det ej särdeles älskvärda sätt, hvarpå Radowitz omtalas
i »Gedanken und Erinnerungen». Windthorst, som af den förut
omtalade Graue karaktäriseras som »einen durch und durch
preussen-feindlichen, verbitterten und verbissenen Welfen und jesuitischen
Ultramontanen», får äfven den framstående plats, som hans
opposition mot den Bismarckska politiken tillförsäkrar honom. Flera af
samtidens tyska kyrkofurstar, som vid olika tillfällen sökt häfda sin
maktställning gent emot statens kraf, skildras likaledes med liflig
beundran och sympati.
Hvad som förlänar Kisslings verk ett särskildt intresse är att det
ej endast utgör ett uttryck för författarens personliga uppfattning;
dess utarbetande har nämligen anförtrotts åt honom af de tyska
katolska föreningarnas centralkommitté, och man kan således anse
sig äga rätt att betrakta hans bok som ett fullt representativt uttryck
för de åsikter, som äro de rådande inom Tysklands strängt katolska
kretsar, fastän den icke bär något biskopligt imprimatur på
titelbladet. Med intresse motser man därför fortsättningsdelarna af
arbetet, i hvilka författaren skall framlägga den hierarkiska
uppfattningen af de häftiga kyrkliga strider, som fylla det nyskapade tyska
kejsardömets första decennium.
Från prof. E. Almquist, den förste och antagligen den
ende svensk, som arbetat under Pasteur, har Svensk
Tidskrift mottagit följande.
Den 27 april 1882, alltså för jämt 30 år sedan, höll Pasteur sitt
berömda inträdestal i franska akademien. Det handlade om företrädaren,
språkforskaren och historikern, positivisten Littré, hvars själ »fylldes
af passionen att arbeta och af kärlek till mänskligheten». Talet
berör dessutom allmänna frågor af allra största intresse, förhållandet
mellan naturforskningen och samhällsvetenskaperna, deras olika
bevismetoder och den olika visshetsgrad, till hvilken de komma. Slutligen
beröres i talet vetenskapens förhållande till det oändliga och till
religionen. Vi skola här nedan söka återgifva den hufvudsakliga tanke-
Pasteur om
vetenskapens styrka och
begränsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
