Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Pasteur om vetenskapens styrka och begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 283
gången i detta tal, som ännu efter 30 år äger sin stora aktualitet
och väl förtjänar att ånyo begrundas.
Pasteur vidrör först sin viktiga upptäckt 1862 att mikroorganismer
aldrig bildas i en vätska, sedan den blifvit steriliserad vid 110°.
Vätskan förblir under all framtid oförändrad, ingen jäsning uppstår,
förrän mikroorganismer ånyo införas i vätskan.
Lifvet har intill denna dag, yttrar Pasteur, aldrig yppat sig för
människan som en produkt af de krafter, hvilka härröra från materien.
Icke ens de oändligt små organismerna, bakterierna, uppstå af sig
själfva, deras vegetationer utvecklas blott från förut befintliga
individer. Motståndet mot denna uppfattning har numera ändtligen
blifvit bragt till tystnad. För att behandla den svåra frågan om
ursprunget till de minsta organismerna behöfdes mycket omsorgsfulla
experiment. Det kräfdes att strängt tillämpa den metodik, som
utarbetats af de stora experimentatorerna Galilei, Pascal, Newton och
dessas efterföljare under två århundraden.
Den experimentella metoden är beundransvärd. Den har till
ledtråd iakttagelse och erfarenhet och hålles under ständig kontroll.
Denna metod är så fruktbärande, att högt stående intelligenser,
bländade af de vinningar den mänskliga anden har densamma att tacka
för trott, att den kunde lösa alla problem.
Forskningar i historia, språkkunskap och litteratur behandla ämnen
som tillhöra det förflutna, där ingenting kan tillfogas eller
från-dragas. Metoden är iakttagelse, och denna metod skänker sällan
skarpa bevis.
Den experimentella metoden däremot för till exakta bevis.
Experimentatorn, som gör eröfringar inom naturen, har som arbetsområde
det okända inom det möjliga. För att utforska möjligheterna
begagnar han sig af denna underbara experimentella metod, som
visserligen icke duger till allt, men om hvilken med sanning kan sägas
att den sällan bedrager och blott dem, som använda den illa.
Framstående moderna vetenskapsmän hafva begått det misstaget
att sammanblanda experimentell metod med enkel iakttagelse. De
gifva då ordet expérience den mening det har i det alldagliga samtalet,
där det ej användes såsom i det vetenskapliga språket. I förra
fallet är expérience det blotta iakttagandet af tingen och den
induktion, som mer eller mindre befogadt drager slutsatser från hvad
som varit, till det som kunde vara. Den verkliga experimentella
metoden leder till bevis, som icke kunna motsägas.
Ytliga andar hafva inbillat sig att deras obevisade system hvila
på samma grunder som naturvetenskaperna. Ett exempel på de sociala
»upptäckterna» är tyvärr följande. Den 10 november 1850 skref Littré
i National en artikel med titel Paix occidentale ämnad att bevisa att
samhällsläran var en vetenskap. »Det finns två sätt att bevisa en
läras sanning, säger han, dels den direkta initieringen, arbetet, studiet,
dels hvad man på grund af sagda lära kan förutse och som slående
öfvertygar alla sinnen: att veta det är att förutse.»
I anledning af att vi år 1850 åtnjöto fördelarna af fred sedan 1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
