Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Från det moderna Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 DAGENS FRÅGOR
Fraser, synes antyda, att en revision af åsikterna om Gurzons
betydelse för Indien icke är långt aflägsen.
Fraser inleder sitt arbete med en allmänt hållen skiss af lord
Gurzons regeringstid och redogör i korthet för de mest betydelsefulla
bland de reformer, som genomfördes under densamma. Därefter
öfvergår han till en mera detaljerad och ingående granskning,
hvarvid han grupperar sin framställning kring de problem, hvilkas
lösning framför allt legat lord Curzon om hjärtat, såsom frågan om
ordnandet af förhållandena vid den nordvästra gränsen,
undervisningsreformen, arméns reorganisation m. m. Frasers yttranden kunna
verkligen tillmätas en betydelse vida öfverstigande den, man vanligen
tillägger arbeten som hans, hvilka ofta synas på ett något för
pretentiöst sätt föregripa det historiska omdömet; hans långvariga
verksamhet i det indiska kulturarbetets tjänst och hans därigenom
förvärfvade erfarenhet ge honom rätt att kräfva anseende som
auktoritet på hithörande områden. Och det är ganska intressant att
konstatera, hurusom han i de allra flesta fall lägger sitt ord i
vågskålen till lord Curzons förmån. Det är af lätt insedda skäl svårt
för en utomstående att afgöra, i hvad mån hans omdömen kunna
betraktas som absolut eller relativt berättigade; men så mycket är i
hvarje fall säkert, att ingen, som med allvar och opartiskhet
genomläst hans arbete, kan finna sig benägen att instämma i den
godt-köpskritik af lord Gurzons verksamhet, som särskildt vid hans afgång
framträdde både i engelska pressorgan och annorstädes; äfven en
så omdömesgill politisk bedömare som Theodor Schiemann lät sig —
för att blott nämna ett exempel — af sina engelska antipatier
förleda till ett instämmande i det allmänna klandret.
Fraser påpekar med särskild styrka, att flera af de för det
anglo-indiska väldets utveckling oroande tendenser, som framträdde och
tilldrogo sig uppmärksamheten under lord Curzons regering, omöjligen
ens i något hänseende kunna läggas honom till last. Om emiren af
Afghanistan förorsakade den indiska regeringen svårigheter vid
försöken att reglera förhållandena i gränsdistrikten åt nordväst, så
berodde detta icke på något misstag i lord Gurzons diplomati utan
därpå att de japanska arméernas segrar i Mandschuriet bibringat
hart när alla Asiens infödda suveräner den tron, att européernas
öfvermakt var ett faktum, hvarmed man blott behöfde räkna en
relativt kort tid framåt. Det motstånd, som mötte vissa af hans
administrativa reformer, särskildt uppdelningen af Bengalen i tvenne
provinser, har redan nu till största delen förstummats, och om man
på ett eller annat håll visat tendenser till att göra honom delaktig
i ansvaret för Tibetexpeditionens i förhållande till de nedlagda
ansträngningarna obetydliga resultat, så torde det endast behöfva
påpekas, att hela hans uppfattning af denna fråga gick i annan riktning
än den, som markerades af den faktiska slutuppgörelsen. Expeditionens
diplomatiske ledare, öfverste Younghusband, som föröfrigt själf i ett
för något mer än ett år sedan utkommet, synnerligen intressant
arbete framlagt sin mening om den tibetanska frågan, hade alltid att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
