Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sociala reformer. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 SOCIALA REFORMER
ningen och den tyska arbetarförsäkringen, genomfördes af
konservativt anlagda statsmän, som stodo antingen öfver
partierna såsom Bismarck eller utanför dem som lord Shaftesbury.
Man kan och bör nu som då ha den starkaste känsla af behofvet
af djupgående förändringar i samhället, äfven om man bestämdt
af böj er att bli räknad som vare sig liberal eller socialdemokrat.
Hvad man däremot i detta fall icke kan ha, det är den
lugna förtröstan att allt som heter »socialt» därför utan vidare
är eftersträfvansvärdt eller ens oskadligt. Man måste efter
måttet af sina krafter försöka fatta, hvad det är i vårt
nuvarande samhälle, som behöfver ändras, för att bana väg för
så goda betingelser för hela folket som öfver hufvud kunna
åstadkommas. En slutgiltig »lösning af den sociala frågan»
innebär detta ingalunda; en sådan är helt visst lika omöjlig
som motsvarande »lösningar» af andra fundamentala
kraftspänningar i samhällslifvet, redan därför att alla sådana
spänningar i sista hand bero af andliga och ej af materiella
faktorer; och om en sådan framtidsbild skulle för öfrigt gälla
professor Hjärnes ord i det monumentala förordet till »Stat
och kyrka»; »Dess förverkligande skulle ju betyda detsamma
som lifvets stillastående, något i samma väg som den ’entropi,
hvarom den moderna naturforskningen stundom plägar tala
såsom slutsumman af all energi och rörelse inom världen.»
Hvad det gäller är som förut sagts att öfvertänka vägens
allmänna riktning; och redan att försöka framställa denna på
några få tidskriftssidor är ungefär som att göra en jordglob
i västficksformat. Det kan ju emellertid möjligen vara till
nytta på samma sätt som en sådan — såsom en första
allmän orientering.
Från början måste man göra klart för sig, att det icke är
»det europeiska missnöjets grunder» som man undanröjer
genom sina sträfvanden. Ingenting tyder på att sociala
reformer i och för sig göra folket mera tillfredsställd!; åtskilligt
tyder på motsatsen, och det senare är det naturliga.
Socialreformen måste ses från den rena sociala förpliktelsens
synpunkt; det är kort och godt vår skyldighet att efter bästa
förmåga sörja för ett sådant sakernas tillstånd som gör
vårt land till det bästa möjliga hem för vårt folk, på samma
sätt som det är vår skyldighet att bevara detta land åt svenska
män och kvinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
