Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - 1912 års försöksmobilisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 1912 ÅRS FÖRSÖKSMOBILISERING
godt som uteslutande använda, tillverkats i på det hela taget
passande storlekar för det äldre och därför onekligen något
fylligare manskapet. Däremot lär det nu, liksom förut »i
fredstid», hafva visat sig, att den gråa färgen var mer ömtålig
än den gamla blåa. I stort sedt fick man nog det intrycket,
att mycket åtgjorts för att förse våra linjetrupper med en för
fältförhållanden lämplig utrustning. Vid landstormen åter,
hvilken vid mobilisering som bekant är hänvisad till sina egna
kläder, visade det sig att beklädnaden var ganska bristfällig,
och det oaktadt få landskaps invånare torde gå så
»fältmässigt» klädda i hvardagslag som just västerbottningarna.
Landstormens egen utrustning synes alltså ej vara mycket att
bygga på. Enär vid mobiliseringen sommarutrustning var
anbefalld, kunde tillfälle ej beredas att konstatera de svåra
luckor, hvilka såsom allmänt kändt är förefinnas i
vinterutrustningen — ett förhållande, som väl i och för sig måste
anses som en svaghet i mobiliseringsförsöket.
Ett af hufvudändamålen med försöksmobiliseringen torde
hafva varit att genom fälttjänst- och skjutöfningar utröna de
på krigsfot ställda truppernas sammanhållning, uthållighet,
manöver- och stridsduglighet samt den inkallade personalens
utbildningsståndpunkt och särskildt skjutskicklighet. De
öfningar, som för ändamålet anställdes, blefvo emellertid icke af
någon särdeles kräfvande beskaffenhet — särskildt lär man inom
ett af mobiliseringsområdena hafva sorgfälligt undvikit alla
verkliga ansträngningar. Det oaktadt inträdde det i betraktande
af befolkningens vana vid långa afstånd ganska oväntade
förhållandet, att en massa fotskador uppstodo och att
efterlig-gare förekommo. Förhållandet vittnar om att arméns
skodonsfråga ännu är olöst och att den första utbildningen
varit otillräcklig för att skapa verkliga fotsoldater.
Äfven i andra hänseenden torde intresserade åskådare haft
ganska goda tillfällen till iakttagelser och reflexioner. De lära
näppeligen kunna hafva undgått att märka, huru få det var
bland det äldre — inkallade — manskapet, som fullt
tillfredsställande bestodo äfven ganska enkla prof i fälttjänst och strid,
d. v. s. just de utbildningsgrenar, som mest medgifva den
enskilde mannens kunskaper och färdigheter att göra sig
gällande. I stort sedt gjorde de årsklasser, som ej varit i
tjänstgöring på ett par tre år, föga intryck af öfvadt folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
