Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - 1912 års försöksmobilisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1912 ÅRS FÖRSÖKSMOBILISERING 485
På det allra bestämdaste kan påstås, att en af de mest
påtagliga erfarenheterna från årets mobiliseringsöfning alltså är
den, att de äldre beväringsmännen hunnit glömma bort det
allra mesta af sin militära utbildning. Detta är ett
fundamentalt missförhållande, för hvilket endast ett botemedel finnes,
nämligen grundligare första utbildning i förening med en
repetitionsöfning för någon af de äldre årsklasserna. Då
behofvet af en sådan repetitionsöfning är stort redan nu,
ehuru vi af brist på befäl endast kunna tillgodogöra oss
ett relativt fåtal af beväringens årklasser, huru mycket
oaf-visligare blir det ej, i den mån vi sträfva efter att, liksom
bulgarerna, kunna använda allt disponibelt folk i
värnpliktsåldern. En gång, och det ej i någon aflägsen framtid, måste
vi tänka på att afsevärdt höja vår fälthärs styrka, som, efter
hvad det uppgifves, nu knappast uppgår till 2 % af rikets
folkmängd, medan den bulgariska räknade åtminstone 6 å 7 % ;
och då blir detta kraf ett af de främsta.
De enda bland det äldre manskapet, hos hvilka någon
af-sevärdare del af en tidigare militär utbildning »satt kvar»,
voro de f. d. stamanställda, d. v. s. folk med minst två, i de
ilesta fall tre eller flera års militärtjänstgöring bakom sig.
Däremot hade reservunderbefälet i likhet med öfriga äldre
värnpliktige legat af sig i så hög grad, att de ingalunda nöjaktigt
kunde sköta sina befälsåligganden, en naturlig följd af den
korta utbildningstid, som framgick ur 1901 års kompromiss
och som är alldeles otillräcklig för utbildning af vid
mobilisering verkligen användbart reservbefäl.
Hvad öfningarna med landstormen beträffar, så torde nog
det första intrycket däraf endast kunnat blifva ett, nämligen
att nämnda uppbåd näppeligen kunde fylla äfven de relativt
enkla uppgifter, som tillkomma detsamma. Men redan efter
ett par tre dagar kunde man iakttaga, hurusom
landstorms-männen så att säga växt sig in i sin roll — ett oförtydbar!
bevis på att landstormen, äfven den, behöfver någon
förberedelse i fredstid för att kunna utföra sina funktioner i krig,
men också ett vittnesbörd om att de öfningar, som oafvisligen
behöfvas för landstormen, kunna göras mycket korta.
Den, som med vakna och opartiska ögon betraktade 1912
års försöksmobilisering, medförde säkerligen från densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
