Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - En synpunkt i läroverkslärarnas utbildnings- och lönefrågor. Af August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSLÄRARNAS UTBILDNINGS- OCH LÖNEFRÅGOR 515
att göra sig så pass gällande och uträtta så pass mycket i våra
tämligen penningstyrda samhällen?
Men skulle inte den akademiska bildningen vara ungefär lika
värdefull för här ifrågavarande syfte, ifall fordringarna på den inte
vore så högt uppskrufvade som i fråga om vår
lektorskompetens? Se på Tyskland!
På denna invändning vill jag först svara, att, så vidt min
erfarenhet räcker, ha de läroverkslärare som ha den högre
akademiska bildningen i stort sedt gjort ett tyngre vägande arbete
af nu ifrågavarande art än de med lägre bildning. Jag nämner
blott ett exempel, nämligen uppdelningen af de nämnda 106
stadsfullmäktige på olika kategorier lärare. För bedömande af
den ifrågavarande sidan af saken är det kanske riktigast att
räkna ifrån de 38 rektorerna bland dem, ty en rektor står hors
de concours gentemot andra lärare i fråga om ställning i det
offentliga lifvet. Af de öfriga äro emellertid 23 lektorer och 45
adjunkter, under det att i kåren finnas 236 lektorer och 723
adjunkter. Alltså: af lektorerna äro nära 10 % stadsfullmäktige,
af adjunkterna föga öfver 6 %. Och då får man ändå ta i
betraktande, att i 32 städer fanns det under nämnda läsår inga
lektorer men väl adjunkter, hvadan adjunkterna på dessa orter
inte hade att utstå något slags kommunal konkurrens från
lektorernas sida.
Men viktigare är, att resonemanget förbiser två saker. Först
skillnaden mellan ett land med många universitet och ett med få
universitet. Och så skillnaden mellan ett land med förmögna
klasser, hos hvilka intresse för bildning och offentliga värf ha
gått i blodet, och ett land, där man knappt kan tala om
förmögna klasser utan blott om förmögna individer, för det mesta
utan synnerligen brinnande bildningshåg och medborgaranda.
Tyskland har en massa universitet spridda öfver landet,
somliga med ett antal Järare, som förefaller oss otroligt. De äro
de tyska bygdernas bildningscentra; där få gymnasierna en mera
begränsad uppgift. Vi ha summa två fullständiga universitet
och två (eller kanske rättare tre, beroende på hur man räknar
Stockholmsförhållandena) partiella högskolor. Och alla dessa
ha ett ganska blygsamt antal lärarekrafter i jämförelse med de
större tyska universiteten. Under sådana omständigheter måste
läroverken hvar i sin ort få en mera omfattande uppgift.
Tyskland och i än högre grad England ha godt om fint bildade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
