Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - En synpunkt i läroverkslärarnas utbildnings- och lönefrågor. Af August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSLÄRARNAS UTRILDNINGS- OCH LÖNEFRÅGOR 517
drag och arbeten, jag förut nämnt eller antydt, äro af mer eller
mindre direkt vetenskaplig art. Detsamma gäller om inte så
få nummer i de ståtliga litteraturförteckningar, som följa
åtskilliga af namnen i läroverksmatrikeln. Därtill komma en massa
fall af offentligt understöd för vetenskapliga arbeten, offentligt
uppdrag att utföra sådana arbeten, belöningar för framstående
sådana, ledamotskap i vetenskapliga samfund o. dyl. Den enda
punkt, där jag tilltror mig att med ledning af matrikelns
uppgifter lämna en något så när tillförlitlig statistik, är emellertid i
i fråga om antalet af de lärare, som äro eller ha varit docenter
eller utan sådan anställning ha förklarats kompetenta till
professur. Sådana finnas bland de 1,039 inte mindre än 84 stycken.
Och af dessa ha 16, således 19 %, på sin lärarebana avancerat
till rektorer.
Det är visst inte min mening, att de siffror jag sålunda
anfört visa oss något idealiskt tillstånd. Man skulle mycket väl
kunna tänka sig — en och annan skulle kanske t. o. m. vilja
säga, att man kunde ha rätt att fordra — att läroverkslärarna
gjorde en ännu större insats på olika områden af samhällslifvet
utanför deras egentliga ämbete än dessa siffror ge vid handen.
Men jag vill fråga: har Sverige råd att undvara en insats,
sådan som den kåren hittills har gjort? I hvilket sammanhang
står denna insats med kårens utbildning och ekonomi? Och
böra de åtgärder, som röra kårens ställning i samhället, gå i
riktning af denna insats’ försvagande eller förstärkande?
För ögonblicket är det kanske ingen risk för direkt
försvagande af läroverkslärarnas ekonomiska ställning. Men det är
risk för uppskof med dess förstärkande. Och det är risk för
fasthållande vid, kanske förstärkande af extraläraresystemet,
hvilket omöjliggör ett tillfredsställande ordnande af kårens
lönefråga, man må visa sig aldrig så frikostig mot de ordinarie
lärarna.
Och framför allt är det risk för sänkande af kårens
utbildning. Det tycks vara meningen att öppna de kommunala
mellanskolorna på vid gafvel för lärare med minst sagdt blygsamma
studier. Lägger man så därtill tendensen att låta de
kommunala mellanskolorna långsamt äta ut realskolorna samt att
betrakta lektorerna såsom öfverkvalificerad arbetskraft, så
behöfver man inte vara pessimist för att tro, att kårens
bildningsstandard hotas af allvarliga faror. Och sjunker bildningsstan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
