Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Tekniska Högskolan och industrien. Af Erik Aug. Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA HÖGSKOLAN OCH INDUSTRIEN 17
och därmed sammanhörande frågor, såsom
själfkostnadsberäk-ning, arbetsledning, aflöningssystem, tidkontroll m. m. lämnas.
Bokföring och nationalekonomi måste vederbörligen beaktas,
likaså närings- och skyddslagstiftning m. m.
Detta innebär ju en afsevärd ökning af högskolans program,
och mången kanske frågar sig: »Hör allt detta verkligen till en
ingenjörs utbildning?» Svaret är obetingadt: jå.
Om nämligen till en ingenjörs utbildning hör, hvad han
sannolikt i sin verksamhet som ingenjör behöfver, så hör det ofvan
nämnda dit.
Hvad angår undervisningens bedrifvande och särskildt dess grad
af vetenskaplighet, är industrimännens mening ej mindre klar.
På grund af denna frågas mera speciella natur torde
emellertid en allmän formel för denna mening vara svår att fmna,
hvarför densamma bör belysas genom några exempel.
I matematik sträcker sig undervisningen till grunderna af
partiella differentialekvationer och differentialekvationssystem. För
flera fack är detta otillräckligt. Inom den högre
hållfasthetsläran, elektricitetsläran, hydrauliken m. fl. fack fordras afsevärdt
mera. Jag vill särskildt fästa uppmärksamheten vid de viktiga
strömlinjeproblemen, hvilka inom vatten- och ångturbinläran
äfvensom inom aeronautiken äro af grundläggande betydelse.
Den som tviflar må taga snart sagdt hvilket nummer som
helst af Zeitschrift des Vereins Deutscher Ingenieure i hand.
Han skall där fmna aktuella tekniska problem behandlade,
hvilka man ej ens kan försöka lösa utan vida högre matematik,
än hvad för närvarande studeras vid Tekniska högskolan.
Hvad själfva undervisningens handhafvande beträffar, har jag
all anledning tro detsamma vara mycket godt, men vill
framhålla vikten af, att vid teknisk matematisk undervisning ej allt
för mycken tid ägnas åt rent teoretiskt intressanta deduceringar,
utan att i stället eleverna få lära sig så mycken inom tekniken
praktiskt användbar matematik som möjligt.
Läran om värmemotorer måste omfatta utom ångmaskiner
äfven ångturbiner och förbränningsmotorer. Något allt för djupt
studium af gammalmodiga ångmaskiner är däremot ej behöfligt.
Beträffande vattenkraftmotorer, torde de gamla vattenhjulen
kunna saklöst lämnas åt sitt värde, och tiden i stället ägnas åt
turbinkonstruktioner.
2. Svensk Tidskrift 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
