Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några riksdagsintryck. Af Gottfrid Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA RIKSDAGSINTRYCK 91
berömvärda men som höja kostnadsförslaget. Så remitteras
ärendet till Öfverintendentsämbetet, som bland annat har att
undersöka, huruvida byggnadsföretaget kan utföras för den
beräknade kostnaden, och som, för att vara viss om att befinna
sig på den säkra sidan, höjer kostnadsförslaget, om ej
annorledes så underrubriken: »oförutsedda utgifter», med ofta ganska
väsentliga belopp. Mot ingen af dem, som hittills afgifvit
yttrande eller förslag kan någon skälig förebråelse göras, ty enhvar
har bedömt saken från sin speciella synpunkt och bemödat sig
om, att från denna sedt allt må bli så bra som möjligt. Efter
de förberedande utredningarna behandlas ärendet af Kungl. Maj:ts
regering. Ingen kan fordra, att denna, äfven om den icke vore
öfverhopad af annat arbete, skall kunna med sakkunskap
närmare pröfva det inkomna förslaget. Den står i valet mellan
att undanskjuta det eller att frambära det till riksdagen, och, om
det befinnes tillgodose ett godt ändamål och utgiften kan
inrymmas — låt vara med djärft optimistiska beräkningar af
statsinkomsterna — i statsregleringen, så förelägges det riksdagen,
som ju har tillfälle till att afslå det — på sitt ansvar.
Propositionen behandlas — låt mig säga af statsutskottets 2:a afdelning.
Finns där tillräcklig sakkunskap att pröfva densamma? Man
måste där i all hufvudsak lita på de från olika synpunkter af
sakkunniga skedda utredningarna. Men antagas dessa vara
riktiga, så saknar man i allmänhet fast utgångspunkt för sin
spar-samhetslust. Emellanåt dristar man sig dock till alt föreslå
någon nedprutning. I de flesta fall anser man sig dock
nödsakad till att förorda bifall, kanske åtföljdt af en liten
jämmervisa öfver den stora kostnaden. I statsutskottsplenum litar man
sedan oftast på afdelningen och i riksdagens plenum på utskottet.
— Hvem af alla de många, som ha varit med om ärendets
afgörande från början till slut, känner nu ansvaret för hvad som
blifvit slutresultatet? Somliga vilja lägga det på andra, som
efter dem skola granska förslaget, andra på dem som på
tidigare skede planlagt och utredt det. Men finns någon, som dristar
bestrida, att man kunnat och äfven bort låta sig nöja med något
vida mindre kostsamt än det som slutligen blifvit bestämdt?
Jag upprepar hvad nyss sagts, att, om här som exempel valts
förslag om byggnads uppförande, något liknande helt visst kan
anföras från många andra områden, där statsanslag äskas.
Utom de nu påpekade omständigheterna skulle åtskilligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
