Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några nutida sträfvanden inom skolundervisningen. Af Frans von Schéele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 FRANS v. SCHÉELE
Jag skulle kunna förtydliga äfven detta genom enskilda
exempel, men tyvärr står mig ej tillräckligt utrymme här till
förfogande därför. Lätt borde dock vara att inse, att t. ex. lika
litet som den progressiva beskattningen inom statens ekonomiska
lif står i strid med likheten inför lagen, lika litet behöfde
skoluppgifternas lämpande efter lärjungarnes anlag och förmåga stå i
en sådan olöslig motsats därtill.
Naturligen är det oändligen mycket lättare att i skolan skära
alla öfver en kam än att taga nödig hänsyn till de skilda
indi-vidualiteterna. Men hvem har sagt, att uppfostrarens kall skall
vara lätt?
Individualiseringens pedagogiska princip har ock en annan
sida. Minst lika viktig som lämpandet efter lärjungens behof
är skolverksamhetens lämpande efter lärarens möjligheter, äfven
de oändligt skiftande allt efter medfödda anlag, åtnjuten
uppfostran, bedrifna studier, social miljö o. s. v.
Härom borde en nutida pedagogik kunna innehålla ett mer
än intressant kapitel, som kanske kunde gifva en eller annan
lärare tillfälle att se sig i en spegel, som manade till en fortsatt
själfuppfostran och till en ökad själfkontroll i skolan. Här
kan detta kapitel icke finna plats, äfven om materialier därtill
icke behöfde saknas.
Individualitetsprincipen kommer till sin fulla rätt, först när
den fattas såsom innebärande ej blott kraf på lärarens respekt
för lärjungens individualitet, utan såsom en fordran på deri
barnsliga individens tillfälle till själfutveckling. Uppfostran i
högsta bemärkelse är ju nämligen ej en inverkan utifrån utan
en utveckling inifrån, med barnets eller den unges egna krafter,
låt vara under af andra skänkt omvårdnad, skydd och ledning.
Utan att denna synpunkt göres i tillbörlig grad gällande, blir
det nämligen ej personlig uppfostran, utan en dressyr för hvilken
i viss mån äfven djur kunna göras till föremål.
Och därmed är man inne på det nutida pedagogiska
reform-kraf, som plägar betecknas såsom arbetsprincipens fordran på
att ersätta den gamla läxskolan, med en s. k. »arbetsskola», i
hvilken det mindre gäller att lärjungen skall »lära» något, än
att han skall själf »göra» något. Det är den spontana
själfverk-samheten, som härvid sättes i stället för det receptiva kunskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
