- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
127

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några nutida sträfvanden inom skolundervisningen. Af Frans von Schéele

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA NUTIDA STRÄFVANDEN INOM SKOLUNDERVISNINGEN 127

tillägnandet. Och då den för barnaåren naturligaste
verksamheten snarare tyckes bestå i att arbeta med händerna än med
hufvudet, lägges af denna riktnings målsmän en större vikt vid
handarbetet inom skolan än af någon föregående tids pedagoger.
Programmet i fråga lider ännu af åtskillig oklarhet, och särskildt
handarbetets entusiaster hålla sig icke alltid fria från vissa
ensidigheter och öfverdrifter, hvilka ej kunna undgå att utmana
kritiken. Men man förstår bra litet af barnnaturen, om man ej
inser, att det i denna rörelse finnes en bärande grundtanke, som
nog en gång skall i hög grad omgestalta hela vårt skolväsen.

Skolan har hittills stått alltför främmande för lifvet, trots allt
vackert tal om att man »lär för lifvet, ej för skolan». Vi
behöfva på ett helt annat sätt, än hittills skett, förbereda de unga
för det produktiva arbetslifvet; det är en onaturlighet att under
en tredjedel eller fjärdedel af sin lifstid blott lära sig att taga
emot, när den vuxnes lif framför allt får sitt värde ej af hvad
han tager af andra, utan hvad han förmår gifva dem. Den
unge behöfver lära sig att tänka egna tankar, ej blott att tänka
efter, hvad andra tänkt före. Och framför allt bör han
uppfostras till att själf besluta, själf vilja, och ej blott till att lyda
och följa andras vilja.

Men ej heller denna princip tål ensidig tillämpning. Man
träffar äfven vid den på uppfostrans ofvan omnämnda
egendomlighet, att operera med motsatser, som skola försonas i en
högre enhet. Det är och blir dock en väsentlig sida i all
uppfostran, att den till en följande generation traderar den kultur
som de föregående generationerna förvärfvat. Receptiviteten måste
därför behålla en del af sin betydelse vid undervisningen. Vissa
minneskunskaper måste i skolan inläras, och detta är ett af
de skäl som kunna anföras mot påståendet, att
undervisningens ändamål är uteslutande formellt. Men däraf följer icke
något berättigande i krafvet på »pluggkunskaper». Dessa lida
just af det felet, att de icke säkert bevaras i minnet i följd
af bristen på tillräckligt mångsidiga idéassociationer och af
bristen på intresse. Denna sistnämnda brist är det man söker
afhjälpa genom den förändring i de pedagogiska metoderna,
som så ofta misstolkas såsom sträfvan efter något för barnen
»roande».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free