- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
142

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Vi svenskar och förryskningspolitiken i Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DAGENS FRÅGOR

Vi svenskar och förryskningspolitiken i Finland.



En af de mest framträdande männen i
Finlands politiska lif, landtdagens nykorade andre
vicetalman, bankdirektör Emil Schybergson,
skildrar i detta häfte af Svensk Tidskrift på ett klargörande och
medryckande sätt »stämningar och förhållanden i Finland» under den
nya ofärdsregimen. Hans uppfattning är ovanligt litet partibunden
— som det höfves den man, som visserligen nominellt tillhör Svenska
folkpartiet, men samtidigt i sitt hemlands politik plägar anses intaga
en ställning för sig, »partiet Schybergson» — och den är äfven mera
optimistisk om det nuvarande läget än man är van att finna i
uttalanden från konstitutionella finländska politici. Ljuspunkterna i det
svarta mörkret framhäfvas på ett intresseväckande sätt, och den
svenske läsaren af artikeln torde imponeras af det trygga lugn,
hvarmed den dystra situationen bedömes, samtidigt med att författaren
noga vaktar sig för att bagatellisera de skedda rättskränkningarna
eller inlåta sig på det resultatlösa företaget att söka »slå brygga»
mellan finländsk och rysk rättsuppfattning. Hans utredande
reflexioner borde i alla händelser mana oss svenskar att något klargöra
vår egen ställning till förryskningspolitiken i Finland.

Finlands svenskar klaga ej sällan — och i många fall säkerligen
med fog — öfver aftagande sympati i det svenska moderlandet för
dem och deras kamp. I vissa härvarande kretsar söker man
ängsligt dämpa ned hvarje meningsyttring, som kunde tänkas skada våra
exporthandelsintressen i Ryssland. I andra utgår man från
lönlösheten af Finlands motstånd mot öfvermakten, accepterar
Puriskevitschs »Finis Finlandiæ» och finner det olämpligt att sysselsätta
tankar och känslor med en obehaglig och till synes obeveklig
verklighet, i fråga om hvilken svenska yttringar af sympati eller antipati
ändå göra hvarken till eller från. På några håll har den misstrogna
motvilja mot grannfolken året 1905 alstrade äfven kommit att
omfatta våra stamfränder i Finland, hvarifrån man i pröfningens stund
väntade starkare reaktion mot unionsbrottets rättskränkning än då
från det hållet — med några få lätt räknade undantag — kunde
förmärkas. Åter andra äro så skräckslagna af den ryska makten,
att de bäfva tillbaka för hvarje frimodigt ord, som kunde tänkas
reta den väldige till repressalier. Och till sist har den olycksaliga
språkstriden i Finland med ty åtföljande obehärskade utfall mot allt
svenskt som sådant gifvetvis ej kunnat undgå att afkyla känslorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free