Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Pacifistisk upplysningsfilosofi. Af Herman Brulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall komma till användning; vore det ej så, då vore ju i verkligheten
all fredsrörelse öfverflödig.»
Ja, det må låta som en »atavism», som »en i sinnet kvarlefvande
rest af forntida råhet» — men i vårt land är verkligen fredsrörelsen
öfverflödig! Det krusas så mycket för denna rörelse, åtminstone i
dess finare former, att det någon gång behöfver sägas ifrån: för en
»småstat» som vår kan fredsrörelsen göra någon skada, men ingen
nytta. Den skapar ingen fredsgaranti, så länge den ej gjort sig till
obestridd härskare i alla stormakterna, men den kan i någon mån
bidraga till att uppmjuka ryggraden i vårt folks försvarsvilja. Därför
bör den bekämpas.
Ett värdigt och varaktigt monument öfver vår hundraårsfred står
det i vårt folks skön att år 1914 skapa. Men detta sker sannerligen
ej genom att begå en nationalblamage på norska gränsen utan genom
att ordna vårt försvar så, att det duger till att äfven för kommande
år betrygga den fred som vi så länge utan egen förtjänst fått åtnjuta.
Herman Brulin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
