Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Riksdagens viktigaste fråga. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 RIKSDAGENS VIKTIGASTE FRÅGA
döma af vissa yttranden förefaller det t. o. m., som om han
skulle anse pensionsafgifterna uteslutande såsom ett
nödvändigt ondt, hvilket bör såvidt möjligt begränsas.
Civilministern har emellertid icke nöjt sig med att på
dylikt sätt angifva sin principiella ställning och därvid
förblifva, utan han vill äfven öfvertyga dem som till
äfventyrs ha en annan ståndpunkt, att de utan fara kunna gå med
på hans förslag. Detta skulle sålunda märkligt nog kunna
tillfredsställa tvenne principiellt rent motsatta uppfattningar,
ett konststycke som tydligen enligt statsrådets mening borde
vara försäkradt om framgång i vår svenska riksdag. Han
försöker till den ändan visa, att genom de af honom föreslagna
afgifterna en större del af försäkringen skulle bestridas genom
pensionstagarnas premier än i något annat land. Om man
frånser den tillkomna barnpensioneringen, skulle nämligen
enligt hans förslag omkring 45 % eller nära hälften af
totalkostnaderna bestridas genom sådana premier. Synar man
förefintliga uppgifter en liten smula närmare i sömmarna, så
blir emellertid detta civilministerns påstående allt annat än
öfvertygande. Jämförelser med utländska försäkringssystem
måste ju alltid bli mer eller mindre missvisande på grund
af de olika förhållanden som råda i de olika ländernas
försäkringssystem. Det är sålunda fullkomligt oriktigt att
jämn-ställa arbetsgifvarnas bidrag med vanliga skattemedel.
Arbets-gifvarnas bidrag är ju endast en del af arbetslönen, som lagen
föreskrifver skall utgå i form af försäkringspremier. Beaktas
detta förhållande, får man naturligtvis ett helt annat resultat.
Att jämförelsen med utlandet måste vara missvisande,
framgår f. ö. redan däraf, att enligt det svenska förslaget den
lägsta afgiften, 3 kr., hvilken 82 ’% af pensionstagarna —
personer med inkomst upp till 800 kronor — erlägga, är mindre
än den försäkrades lägsta bidrag i Tyskland, där afgiften
redan vid en inkomst af under 311 kr. utgår med 3 kr. 70 öre,
under det att i Frankrikejden lägsta afgiften, 3 kr. 25 öre,
hvilken försiktigtvis är den^enda, som åberopas uti
departementschefens yttrande, endast gäller personer under 18 år,
och årsafgiften för vuxna män utgör 6 kr. 30 öre.
Dessutom tillkommer både i Tyskland och Frankrike ett lika stort
belopp, som utbetalas direkt genom arbetsgifvarna. I
Tyskland betalar en arbetare, som har mellan 495 och 765 kr.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
